Andreas Klominek – nyckelfiguren bakom stödet till terrorstämplade PKK
Vänsterextremisten Andreas Klominek är en nyckelfigur i det svenska stödet för den terrorstämplade kommunistmilisen PKK. Trots detta skyddas han från granskning av svensk media – varför?
Regeringen har lovat hårdare tag mot den kurdiska terrorgruppen PKK som en del av NATO-uppgörelsen med Turkiet. Trots detta fortsätter den svenska extremvänstern – och delar av den etablerade vänstern – att öppet stödja organisationen, trots dess dokumenterade terrordåd och omfattande indrivningsverksamhet.
Nyligen dömdes en av PKK:s svenska indrivare för försök till grov utpressning, grovt vapenbrott och grovt försök till finansiering av terrorism. Straffet blev fyra och ett halvt års fängelse och livstids utvisning – ett beslut som senare hävdes av Svea hovrätt, som ansåg att han riskerade repressalier vid en återkomst till Turkiet.
Samtidigt har stödet för PKK eskalerat inom den vänsterextrema miljön, där slagord om “internationell solidaritet” används för att legitimera en väpnad kommunistisk milis.
I denna artikel blottlägger jag hur den svenska extremvänstern organiserar sitt stöd till PKK genom Andreas Klominek – en veteran från den numera nedlagda terrorgruppen Revolutionära Fronten. Jag granskar hans nätverk, hans roll i vänsterextrema organisationer och hur svensk media skyddar honom från kritisk granskning
Glöm inte att du kan lyssna på alla mina granskningar i Substacks app!
Innehållsförteckning
Beskyddarverksamhet i Sverige
PKK:s nätverk i Sverige
Andreas Klominek
Se till att bli betalande prenumerant (60 kronor/månad) för att ta del av hela artikeln och för att stödja mitt arbete. Det går även bra att bli månadsgivare, skicka krypto eller swisha ett bidrag till 123-697 89 69.
Är du företagare eller en särskilt kapitalstark person? Överväg då att stödja min journalistik genom något av de strategiska upplägg som finns – ditt bidrag kan göra verklig skillnad i kampen mot socialism.
Beskyddarverksamhet i Sverige
Restaurangägare pistolhotas
Onsdagskvällen den 11 januari 2023 tog sig en kortväxt man in i en mindre sportbar i Stockholmsområdet. Ägarens kurdiska ursprung hade gjort baren till ett måltavla för den terrorstämplade milisen Kurdistans Arbetarpartis (PKK) beskyddarverksamhet.
I rask takt rusade han mot ägaren som precis hade klivit ut ur köket. Den då okände mannen var beväpnad med en skarpladdad pistol och skulle visa sig vara ingen mindre än Yahya Güngör - en av PKK:s indrivare i Sverige.
Beskyddarverksamhet finansierar terrorism
PKK:s strategi i Sverige påminner om klassisk maffiaverksamhet – organisationen pressar kurdiska migranter på pengar för att finansiera sitt kostsamma krig i Turkiet.
Yahya Güngör drog med sig restaurangägaren en bit från entrén och riktade sitt skarpladdade vapen mot servitrisen. Han tryckte av ett skott – men vapnet avfyrades inte. När restaurangägaren trots hoten vägrade samarbeta kom ett iskallt hot: ”Du vet vad vi är kapabla till. Hur kan du neka PKK?”
Efter att en av restaurangägarens kollegor anlänt till platsen blev indrivare till en början ännu mer aggressiv, men lämnade till slut restaurangen.
Systematiska påtryckningsförsök
Detta var inte första gången restaurangägaren hotats av PKK:s indrivare i Sverige. Han hade tidigare blivit konfronterad av en annan man som krävt 100 000 kronor när han besökte en köttleverantör i ett industriområde utanför Stockholm.
Under lång tid hade han utsatts för ständiga påtryckningar från olika kurdiska föreningar kopplade till PKK, alla med samma budskap – betala, eller ta konsekvenserna. Han berättar att dessa krav på ”donationer” var en ren utpressning, och att han till slut tog avstånd från både föreningarna och sin egen familj, som försökte tvinga honom att betala.
”PKK fungerar som en maffia i Sverige. Ger du dem ett finger tar de hela handen. Driver du ett café eller tjänar pengar på annat sätt måste du betala. ‘Ge vad du vill’, säger de. Men ger du 1 000 kräver de 5 000. Snart handlar det om en månadslön. Det tar aldrig slut.”
Restaurangägaren jämförde till och med PKK:s metoder med kriminella gäng som Hells Angels:
”Det är ingen skillnad mellan dem och Hells Angels eller någon som lånar ut pengar på ränta. Skillnaden är att de går på sina egna landsmän. De skulle aldrig hota en svensk eller en jugoslav. Men de vet att folk är rädda för PKK. När de hör namnet ‘partiet’ förstår de vad det betyder.”
Döms till livstids utvisning
Den 6 juni 2023 dömdes en av PKK:s indrivare för försök till grov utpressning, grovt vapenbrott och grovt försök till finansiering av terrorism. Straffet blev fyra och ett halvt års fängelse, ett skadeståndskrav på 32 800 kronor, samt livstids utvisning till Turkiet.
Men trots de allvarliga brotten valde Svea hovrätt senare att häva utvisningsbeslutet, med hänvisning till att Yahya Güngör riskerade repressalier vid en återkomst till Turkiet – ännu ett exempel på hur svenska domstolar sätter kriminellas intressen före landets säkerhet.
PKK:s nätverk i Sverige
Högprofilerad blixtvisit i Stockholm
Enligt Säkerhetspolisens förundersökning från åtalet mot indrivaren, framgår det att han fungerade som chaufför och kontaktperson åt PKK:s ledare i Skandinavien, Bedrettin Kavak, under dennes besök i Sverige. Fotot som bekräftar detta togs den 12 december, men Kavak hade då redan befunnit sig i landet i flera månader, sedan juni.
Bedrettin Kavak har under större delen av sitt liv varit verksam i Tyskland och Frankrike, men har nyligen flyttat sin operation till Sverige, där han dragit nytta av vår liberala terrorlagstiftning.
Han har öppet förespråkat våld mot kurder som vägrar betala den så kallade “revolutionära skatten”, och enligt underrättelseuppgifter från både fransk och svensk säkerhetspolis har han personligen deltagit vid indrivningar för PKK.
Vänsterextremisternas stöd till PKK
PKK är terrorstämplat av USA, Ryssland och EU på grund av sina många terrordåd mot civila och sin systematiska utpressningsverksamhet.
I Sverige har både den tidigare vänsterregeringen och den nuvarande högerregeringen lyft bekämpningen av organisationen, och annan kurdisk terrorism, som en prioriterad säkerhetsfråga – särskilt i och med Sveriges ökade samarbete med Turkiet.
Trots den globala enigheten om PKK:s status som terrororganisation har den svenska vänstern tagit på sig rollen som dess försvarare. Ett stöd som har intensifierats i och med Sveriges medlemskap i försvarsalliansen NATO.
Rojavakommittéerna bildas
En av de mest aktiva grupperna i detta sammanhang är Rojavakommittéerna, en sammanslutning av vänsterextremister som genomför diverse provokationer till stöd för PKK och andra kurdiska miliser.
Inom den autonoma vänstern finns en idé om att demokratiska institutioner inte är tillräckliga, och att samhället måste förändras genom “direkt aktion” – en eufemism för trakasserier, våldsaktioner och olagliga protester. Forum för Levande Historia beskriver “direkt aktion” på följande sätt:
”Det ofta använda begreppet ’direkt aktion’ syftar på att man vill agera kraftfullt och se omedelbart resultat.”
I Rojavakommittéernas fall handlar deras aktivism i största del av diverse stunt riktat mot turkiska institutioner i Sverige. Detta har under de senaste handlat om meningslösa banderollaktioner, trakasserier mot företag inom försvarsindustrin,
Del av vänsterextremt ekosystem
Nästan alla vänsterextremister i Sverige har någon koppling till det radikala fackförbundet Syndikalisterna (SAC). Inom detta nätverk skapas olika frontorganisationer för att maskera sina aktiviteter och rekrytera nya aktivister.
Några av de mest kända grupperingarna inkluderar:
Rojavakommittéerna (huvudsaklig plattform för PKK-stöd)
Allt åt Alla (vänsterradikal aktivism och sabotage)
Planka.nu (kriminalitet maskerat som “aktivism” mot kollektivtrafikavgifter)
Antifascistisk Aktion (AFA) (terrorstämplad organisation, känd för våldsaktioner)
Arna (vänsterextremistisk paraplyorganisation)
Dessa grupper fungerar som skyddsnät för vänsterextremister, där de kan organisera sig utan att direkt kopplas till exempelvis PKK.
Rojavakommittéerna och AFA
Den 22 februari 2021 arrangerades en manifestation utanför den spanska ambassaden till stöd för den vänsterextreme rapparen Pablo Hasél som då hade dömts till nio månaders fängelse. Hasél hade i sina låttexter hyllat terrorism riktat mot den spanska staten.
Bakom arrangemanget stod “Fånggruppen”, en organisation som startades för att samla in pengar till terroristen Joel Bjurströmer Almgren efter att han dömdes för mordförsök. Vid manifestationen närvarade även Rojavakommittéerna och terrorgruppen Antifascistisk Aktion (AFA).
Demonstrerar med PKK-fanor
Den 21 januari 2023 samlade Rojavakommittéerna ett hundratal vänsteraktivister i centrala Stockholm under parollen “Nej till Nato”. Genom att förpacka sitt budskap i slagord som “antimilitarism” och “solidaritet”, kunde de bredda sin mobilisering och attrahera en bredare skara deltagare till demonstrationen.
I offentliga sammanhang tillämpar extremvänstern ofta “svarta blocket”-metoden – en taktik där aktivister klär sig i svart för att undvika identifiering vid våldsaktioner och brott. Men eftersom denna demonstration involverade grupper utanför den autonoma vänstern, var andelen deltagare i svarta blocket denna gång betydligt mindre än vanligt.
Andreas Klominek
Mannen bakom Erdogan-dockan
Den 13 januari 2023 publicerade Aftonbladet artikeln ”Skyltdockan som skapar diplomatisk kris ligger i baksätet”, där vänsterpropagandisten Oisín Cantwell följde en 39-årig aktivist från Rojavakommittéerna.
“Andreas” omnämndes endast med sitt förnamn, trots att han var huvudpersonen bakom en säkerhetspolitisk kris. Han hade hängt upp en docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan upp och ned i en gatlykta utanför Stockholms stadshus – en tydlig referens till mordet på den italienske fascisten Benito Mussolini.
Provokationen fick snabb internationell spridning och fördömdes av både svenska och turkiska myndigheter. Trots detta valde Sveriges Television att anonymisera Andreas när han intervjuades.
Jämför detta med medieprofilen Chang Frick, som hade bjudit in den danske koranbrännaren Rasmus Paludan till Sverige. Frick blev omedelbart omskriven med både namn och bild, vilket ledde till internationell uppmärksamhet men också hot från islamistiska grupper.
Anonym presstalesman
Föreningen bakom Rojavakommittéerna är Heval förlag (802505-5156), som fungerar som betalningsmottagare för propagandan de säljer. Enligt föreningens konstituerande möte bestod den första styrelsen av Felipe Nyström, Jonas Pettersson, Sofie Wahlström, Erik Bonk och Andreas Klominek.
Eftersom föreningar i Sverige inte är skyldiga att lämna in årsredovisningar till Skatteverket, är det oklart hur styrelsen ser ut idag.
Vad vi däremot kan konstatera är att Andreas Klomineks angivna födelsedatum stämmer väl överens med åldern på personen i Aftonbladets artikel. Bilder från svensk press, där han figurerar i reportage om Rojavakommittéerna, matchar också bilder på Klominek från sociala medier samt mina egna spaningsfoton från vänsterextrema demonstrationer.
Vill se fortsatt krig i Turkiet
en intervju i podcasten Eld och Rörelse, som drivs av den vänsterextrema föreningen Allt åt alla, uttrycker Andreas Klominek sitt stöd för fortsatt väpnad kamp mellan PKK och Turkiet. Han avfärdar påståenden om att PKK skulle vara försvagat och kritiserar de som tror att organisationen skulle välja fred för att de ”är besegrade”. Klominek säger bland annat:
”Att det har försvagats eller att de väljer fred för att de helt enkelt är besegrade, det är inte riktigt den bilden jag får.”
Han påpekar också att PKK har förbättrat sin militära kapacitet genom att utveckla luftförsvarssystem för att bekämpa turkiska drönare och betonar att striderna mellan PKK-gerillan och den turkiska armén fortfarande pågår
Medlem i Revolutionära fronten
Trots Andreas Klomineks bakgrund inom den våldsbejakande vänstermiljön har ingen tidigare granskat hans politiska förflutna – förrän nu.
Efter Sverigedemokraternas riksdagsinträde intensifierades polisens insatser mot den vänsterextrema terrorgruppen Revolutionära Fronten (RF). Säkerhetspolisen genomförde en razzia mot gruppens nyckelpersoner i Stockholmsområdet, efter att RF gjort sig ökända för en rad brutala överfall och inbrott riktade mot svenska nationalister.
När RF:s ledare Joel Bjurströmer Almgren greps efter ett mordförsök på en meningsmotståndare, följde en omfattande förundersökning. Vid genomgången av hans telefonloggar upptäckte polisen att Andreas Klominek var en aktiv deltagare vid gruppens medlemsmöten och hade frekvent kontakt med Almgren.
Strax innan gripandet för mordförsöket hade Almgren till och med ringt Klominek, vilket ytterligare bekräftar hans koppling till den våldsamma extremiströrelsen.
Frotterar med ledande vänsterextremister
De gånger jag har bevakat den vänsterextrema miljön i Stockholmsområdet har Andreas Klominek varit ett återkommande namn. Han har rört sig obrutet inom dessa kretsar sedan tidigt 2000-tal, och hans nätverk sträcker sig djupt in i den svenska extremvänstern.
Vid första maj-demonstrationen sågs Klominek i sällskap med Annika Lundmark, en av de ledande figurerna bakom AFA Stockholm, som precis som Klominek har en bakgrund i den våldsamma terrorgruppen Revolutionära Fronten. Med sig hade de även Olof Åström, en multikriminell kvinnomisshandlare – så mycket för vänsterns påstådda feminism.
Nyligen deltog Klominek även vid en Palestinademonstration, där han syntes tillsammans med den ökände antisemiten Ayman Osman, som också har en bakgrund i Revolutionära Fronten. Osman dömdes för några år sedan till ett längre fängelsestraff efter att ha försökt finansiera sin livsstil på Södermalm genom droghandel. Trots sin kriminella bakgrund har han lyckats etablera sig i den vänsterintellektuella sfären, bland annat genom att nyligen starta bloggen Parabol tillsammans med vänsterpropagandisten Kajsa Ekis Ekman.
Extremister tillåts påverka utrikespolitiken
I Sverige råder en bred parlamentarisk enighet kring NATO-medlemskapet och behovet av en ansvarsfull migrationspolitik. Ändå tillåts en liten grupp extremister att sabotera och påverka landets utrikespolitik genom hot, våld och provokationer.
Vänsterextremister har kapat vår demokrati. Genom organisationer som AFA förföljer de invandringskritiker och politiska motståndare, och genom grandiosa provokationer – som att hänga Erdogan-dockor – försöker de skapa geopolitisk instabilitet för att i detta fallet gynna en kommunistisk milis.
Det största problemet är att rättsväsendet inte tar vänsterextrem brottslighet på allvar, och att media vägrar att granska de aktörer som står bakom dessa destruktiva jippon. Istället görs de till martyrer och ges utrymme att forma narrativet under anonymitetens skydd.
Civilsamhället har också ett ansvar. Vänsterextremism måste motarbetas i våra lokalsamhällen, i kulturen och i akademin. Så länge extremister tillåts operera utan konsekvenser, kommer de fortsätta att underminera vår demokrati och Sveriges internationella trovärdighet.
Christian Peterson
Fler borde syna dem som iscensätter och finansierar ...
Autonoma regioner borde kunna upprättas lättare.