Historien om Sveriges farligaste AFA-terrorist: Joel Bjurströmer Almgren
Jag djupdyker i historien om Sveriges farligaste vänsterterrorist – från mordförsöket i Kärrtorp och vapengömmor till antisemitisk aktivism. I en exklusiv intervju bryter adoptivmodern tystnaden...
Den livsstilskriminella vänsterextremisten Joel Bjurströmer Almgren blev en riksnyhet efter mordförsöket i Kärrtorp 2013, men hans kändisskap förbleknade snabbt bakom murarna. När han frigavs var hans egen skapelse, terrorgruppen Revolutionära Fronten, sedan länge upplöst. Säkerhetspolisen erbjöd honom en väg ut, och Joel stod vid ett vägskäl: Skapa ett nytt liv – eller fortsätta sin brottsliga bana?
Trots att han närmar sig 50-årsåldern valde han att återvända till extremismen och blev snabbt en ledande aktivist i en annan terrorgrupp: AFA Stockholm. Men hans återkomst blev kortvarig. Polisen avslöjade hans hemliga vapengömma på Lidingö, efter en husrannsakan hos en nyrekryt med gängkopplingar. Återigen fick han flytta hem till den ökände Tidaholmsanstalten.
Nu är han åter på fri fot, men i stället för att bryta med sitt våldsamma förflutna har han kastat sig in i den antisemitiska Palestinarörelsen. Där fungerar han nu som en handgången våldsman, utsänd för att trakassera och angripa journalister.
Frågan är inte om – utan när – vi kommer att se ännu ett mordförsök innan han slutligen döms till livstid. Eller kanske går han samma öde till mötes som sin bästa vän – Dennis Thelning, som dog av en överdos.
I denna granskning följer jag Joels resa från adopterad pojke från Chile, uppvuxen i ett svenskt medelklasshem med alla möjligheter, till en av Sveriges farligaste vänsterextremister.
Vad drev honom in på denna bana? Och vad säger hans familj om hans livsval?
Se till att bli betalande prenumerant (60 kronor/månad) för att ta del av exklusivt innehåll och för att stödja mitt arbete. Det går även bra att bli månadsgivare eller swisha ett bidrag till 123-697 89 69.
Är du företagare eller en särskilt förmögen person? Överväg då att stödja min journalistik genom något av de strategiska upplägg som finns – ditt bidrag kan göra verklig skillnad i kampen mot extremism.
Innehållsförteckning
Brottets bana
Vänsterextrem våldsvåg
Mordförsöket i Kärrtorp
Vapengömma med dödslistor
Radikaliserar Palestinarörelsen
Brottets bana
Adopterades från Chile
Joel Bjurströmer Almgren föddes den 18 januari 1979 i Victoria, Chile och adopterades som barn av två svenska föräldrar. Paret hade tidigare fått ett biologiskt barn som tragiskt nog gick bort i tidig ålder.
Familjen slog sig ner i en villa i Linköping, där Joel växte upp med alla de möjligheter som det svenska samhället kunde erbjuda. Till skillnad från sin adoptivsyster, som idag lever ett vanligt liv, valde Joel en kriminell väg – ett val han har hållit fast vid genom hela sitt vuxna liv.
Detta trots att han, enligt egen utsago, ska ha erbjudits hjälp från Säkerhetspolisen för att lämna extremismen efter sin frigivning för det senaste mordförsöket.
Kriminell livsstil
Mellan 1998 och 2023 dömdes Joel för så många brott att han enligt gängse definition kan klassas som livsstilskriminell.
1998 – Våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd → Dagsböter
2000 – Försök till grov misshandel, olaga intrång och våldsamt upplopp → 6 månaders fängelse
2001 – Vapenbrott → Dagsböter
2002 – Försök till grov misshandel, förberedelse till grov misshandel, våldsamt upplopp, brott mot knivlagen, förseelse av ordningslagen och vapenbrott → 1 år och 4 månaders fängelse
2006 – Brott mot knivlagen → Dagsböter
2010 – Hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman → Dagsböter
2011 – Misshandel, olaga hot och grovt vapenbrott → 8 månaders fängelse
2014 – Försök till dråp, olaga hot, våldsamt upplopp och brott mot knivlagen → 5 år och 6 månaders fängelse
2021 – Vapenbrott och brott mot knivlagen → Dagsböter
2022 – Grovt vapenbrott → 2 års fängelse
Inte ens i fängelset kunde Joel hålla sig inom lagens ramar, vilket resulterade i en rad misskötsamhetsrapporter från Kriminalvården. Bland annat har han rapporterats för våld mot medintagen, olämpligt uppträdande, arbetsvägran samt innehav av otillåtna föremål.
▹ Ladda ner samtliga domar, förundersökningar och misskötsamhetsrapporter här
Adoptivmodern: ”Detta är en väldigt stor sorg för oss”
När jag ringer upp Joels adoptivmor hörs en djup suck i luren när jag nämner hans namn. Hon beskriver hans kriminella och extremistiska vägval som en “väldigt stor sorg” och berättar att de inte haft kontakt på 15 år. Hans syster har till och med bytt namn för att undvika kopplingar till honom.
Hennes make har fortfarande försökt upprätthålla någon form av relation – senast genom att gratulera Joel på hans födelsedag.
Hon uttrycker en djup oro över att tiden i fängelset bara har förvärrat situationen och har svårt att förstå vad som fick honom att radikaliseras. Hon tillägger att hon inte känner till att han utsattes för någon form av rasism som barn, även om hon inte kan utesluta det helt.
Lyssna på hela intervjun nedan:
Opolitisk barnmisshandel
Den mest talande domen mot Joel Bjurströmer Almgren handlar varken om hans försök att mörda en meningsmotståndare på öppen gata eller att han gömde en automatpistol hemma hos en nyrekryterad AFA-aktivist. I stället är det barnmisshandeln på McDonald’s som verkligen förtjänar vår uppmärksamhet.
En 14-årig pojke satt vid ett bord när en ursinnig Almgren plötsligt stormade in och konfronterade honom. Anledningen? Almgren hävdade att pojken hade hotat hans styvson, Taigan. Under tumultet skrek han ”sluta jiddra med Taigan!” innan han gick till fysisk attack och slog pojken. Flera vittnen bekräftade händelseförloppet och hörde Almgren framföra dödshot mot barnet.
Vid rättegången förnekade Almgren att han hade utdelat ett knytnävsslag men medgav att han ”möjligen gett pojken en örfil”. Tingsrätten var dock inte övertygad av hans version. Almgren dömdes till åtta månaders fängelse för misshandel, olaga hot och grovt vapenbrott – det senare efter att polisen, i samband med utredningen, hittat ett avsågat hagelgevär, en pistol och ammunition i hans bostad.
▹ Ladda ned domen här
Vänsterextrem våldsvåg
Husockupationen i Lindköping
Den 18 mars 2000 blev den ökända husockupationen i Linköping startskottet för Joel Bjurströmer Almgrens engagemang inom den våldsbejakande vänstern.
Ett 30-tal vänsterextremister, som beskrev sig själva som ”revolutionära socialister”, ockuperade Gamla Westmanska BB, en fastighet som skulle byggas om till bostadsrätter. För ockupanterna var detta oacceptabelt – istället krävde de ett ”självstyrande Ungdomens hus”, finansierat med skattemedel, där de kunde bedriva sin aktivism.
Konflikten eskalerade snabbt till våldsamma sammandrabbningar. Ockupanterna attackerade polisen med metallkulor skjutna med slangbellor och kastade brinnande molotovcocktails. I tumultet uppges polisen ha svarat med tårgas innan de stormade byggnaden och utrymde fastigheten.
Flera av ockupanterna, däribland Joel, greps och dömdes senare för våldsamt upplopp. Händelsen blev en milstolpe i Almgrens radikalisering och cementerade hans roll inom den våldsbejakande vänsterrörelsen.
Titta på nyhetssändningen från Sveriges television nedan:
Den militanta wokeismen
Mellan 2010 och 2014 nådde den svenska wokeismen sin absoluta höjdpunkt, då Feministiskt initiativ var nära att ta sig in i riksdagen. Under denna period trappades konflikterna upp mellan militanta vänsterextremister och det växande Sverigedemokraterna, som just tagit plats i riksdagen.
Vänsterterrorister satsade stort på att misshandla och utföra attentat mot alla som vågade höja rösten mot massmigrationen. Attackerna riktades främst mot Sverigedemokrater, men även mot meningsmotståndare inom den bredare borgerligheten – och till och med lokalpolitiker från Liberalerna.
Splittring i AFA
När Mathias Wåg, Jonathan Pye och flera andra vänsterextremister grundade terrorgruppen AFA på 1990-talet, blev organisationen en samlingspunkt för vänsteraktivister som brukade våld mot politiska meningsmotståndare och samhället i stort.
Under Göteborgskravallerna i juni 2001 nådde AFA (Antifascistisk aktion) sin absoluta höjdpunkt. Under flera dagar satte de staden i skräck genom våldsamma upplopp, skadegörelse och attacker mot polis. Men när fängelsedomarna började hagla och nyrekryteringen avtog, förlorade AFA successivt sitt våldskapital – även om nedgången skedde gradvis.
Efter Göteborgskravallerna skulle AFA komma att förändra sin taktik. I stället för öppna konfrontationer fokuserade AFA nu på riktade trakasserier mot privatpersoner – brott som låg lågt i straffskalan, utfördes efter mörkrets inbrott och var svåra att utreda. Syftet var tydligt: Att skrämma och tysta meningsmotståndare utan att riskera långa fängelsestraff. Kort sagt, fegare arbetsmetoder.

En revolutionär front
Joel Bjurströmer Almgren, som själv dömts för sitt deltagande i Göteborgskravallerna valde en annan strategi. Som svar på AFA:s passivisering grundade han Revolutionära Fronten (RF) som i stället skulle eskalera sin terrorism. Medan AFA försökte dölja sina våldsdåd, publicerade RF videoklipp på överfall och inbrott i meningsmotståndares hem.
Trots att RF utgav sig för att vara antikapitalistisk och anarkistisk, präglades organisationen av en tydlig hierarki och höga medlemsavgifter. Även om det officiellt saknades en uttalad ledare var det Joel som kontrollerade ekonomin, fattade operativa beslut och uteslöt oönskade medlemmar.
Operation Eskil
Efter Sverigedemokraternas riksdagsinträde 2010 intensifierade Säkerhetspolisen och Polisen sitt arbete mot den våldsbejakande vänstermiljön. Satsningen inleddes efter den brutal misshandel av SD:s dåvarande partisekreterare och det ökade fokuset på vänsterextremt våld, som bland annat hade uppmärksammats i Uppdrag granskning.
Denna kraftsamling resulterade i Operation Eskil – en storskalig insats i Stockholmsregionen med målet att slå ut Revolutionära Fronten.
Tidigt på morgonen den 20 november 2013 genomfördes razzior mot ett tiotal adresser, där polisen bland annat beslagtog bomber och andra vapen. På det vänsterextrema forumet Motkraft, som drevs av Mathias Wåg och Martin Fredriksson, hade det sedan månader tillbaka cirkulerat varningar om att Säkerhetspolisen sökte uppgiftslämnare inom RF.

Paniken sprider sig
Veckorna före tillslaget hade paniken ökat inom RF, efter att en av gruppens mest kända aktivister, Alexander Nilsson, fått sin bil sönderslagen och senare blivit överfallen utanför sitt hem. Attacken var så allvarlig att han fick tillbringa en längre tid på akuten.
I ett försök att visa styrka samlade Joel sina aktivister och begav sig till Södersjukhuset för att visa sitt stöd.
Dagen efter polisens stora razzia växte paranoian ytterligare. Ett krismöte planerades på Kafé 44, en vänsterextrem möteslokal på Södermalm, men mötet ställdes in av rädsla för att polisen övervakade lokalen.
Säkhetsrisken Linus Wallin
Bland de gripna i operation Eskil fanns Linus Wallin, en ledande RF-aktivist med en tidigare dom för misshandel av en SD-politiker. Wallin skulle snart komma att bli känd som personen som sänkte hela organisationen – hans okrypterade dator gav polisen fullständig tillgång till Revolutionära frontens interna kommunikation.
Med denna information kunde rättsväsendet kartlägga RF:s verksamhet i detalj, vilket resulterade i ett flertal fängelsedomar mot gruppens medlemmar.
Wallin dömdes senare till flera års fängelse för grov misshandel av två gästarbetare, som han felaktigt hade misstagit för nazister. I chattkonversationer erkände han dessutom att han hade hoppat på sina offers huvuden och beskrivit hur de till och med knivhuggits.
▹ Ladda ned förundersökning och dom här

Nedläggningen av RF
När Joel Bjurströmer Almgren dömdes till fängelse för mordförsök, innebar det början på slutet för RF. Från fängelset meddelade han den 27 september 2015 att organisationen officiellt lades ned.
Efter nedläggningen spreds RF:s aktivister åt olika håll. Många anslöt sig till AFA, medan andra drogs in i traditionell gängkriminalitet. Flera av dem gick tragiskt nog under i överdoser och missbruk – däribland Dennis Thelning.
Mordförsöket i Kärrtorp
Klistermärken leder till hysteri
Kring 2013 rapporterades att den nationalsocialistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen (numera Nordiska motståndsrörelsen) hade ökat sin närvaro i södra Stockholm, framför allt genom klistermärken och klotter.
Denna i sak obetydliga företeelse såg vänsterextremister som Victoria Rixer som en möjlighet att mobilisera sin egen rörelse. I vanlig ordning använde hon den beprövade vänsterstrategin: Att överdriva yttre hot för att stärka och radikalisera den egna sidan.
Samma taktik som tidigare använts för att piska upp hysteri kring “rasism” har idag skiftat fokus till frågor som kriget i Israel och klimatförändringar – där vänstern försöker framställa sig själva som den sista försvarslinjen mot en förestående katastrof.
Det var i denna kontext som Rixer grundade “Linje 17 mot rasism” – en frontorganisation för den autonoma vänstern. Höjdpunkten för Rixers mobilisering blev manifestationen i Kärrtorp den 22 december 2013 som skulle komma att få stor medial uppmärksamhet.
Massutskick till RF-aktivister
Veckan innan manifestationen hade Joel skickat ut ett massutskick till RF:s medlemmar, där han varslade om demonstrationen. I meddelandet betonade han att söndagens demonstration var av stor vikt och uppmanade alla att ta med sig sina kontakter till Björns trädgård på Södermalm, där RF skulle samla sina styrkor.
Bland dem han kommunicerade med fanns Andreas Klominek, Erwin Marklund, Leo Liebe och Christian Mikko, men kanske särskilt Svante Tidholm, med vilken Almgren hade flera korta telefonsamtal under veckan som ledde fram till tumultet i Kärrtorp. Joel hade även bett om pengar från Tidholm.
Knivhugger motdemonstrant
Mitt under vänsterextremisternas manifestation avbröts de plötsligt av en löst sammansatt grupp av maskerade aktivister från Svenska motståndsrörelsen (SMR) och andra närbesläktade grupperingar, som anlände till platsen för att genomföra en motdemonstration.
När jag kontaktar Martin Saxlind, en av de SMR-aktivister som deltog, berättar han att de kom förberedda på våld men hade fått tydliga instruktioner att inte initiera någon konfrontation. Situationen förändrades dock snabbt när en flaska kastades mot dem av vänsterextremisterna, vilket omedelbart eskalerade konflikten.
Det är oklart vilken sida det var som kastade första stenen, men mitt under tumultet rusade Joel fram och knivhögg en av aktivisterna två gånger i ryggen med en morakniv, vilket orsakade kraftig blödning. Efter attacken flydde han från torget tillsammans med sina kumpaner, medan kaoset fortsatte eskalera.
I panik började Almgren febrilt ringa RF-aktivisterna Leo Liebe, Christian Mikko och Andreas Klominek, samtidigt som han flydde platsen.
Lindrigt straff
Först den 29 april 2014 dömdes Joel av Södertörns tingsrätt till 6 år och 6 månader för försök till dråp, olaga hot, våldsamt upplopp och brott mot knivlagen.

Svea hovrätt skulle senare sänka straffet med ett helt år, vilket innebar att Almgren endast behövde avtjäna drygt fyra år bakom lås och bom – då man i Sverige i regel avtjänar två tredjedelar av sitt straff.
▹ Ladda ned förundersökning och dom här
Statsministern tar ställning
Man skulle kunna tro att en politisk miljö som ständigt talar om “alla människors lika värde” och demokratiska värderingar enhälligt skulle ta avstånd från mordförsöket i Kärrtorp. Men så blev det naturligtvis inte.
I stället samlades tusentals upprörda vänsterextremister veckan därpå för en ”demonstration mot nazism”, där bland annat statsminister Stefan Löfven deltog. Sverigedemokraterna valde att bojkotta evenemanget, med hänvisning till den starka närvaron av vänsterextrema element.
Kultureliten hyllar mordförsöket
I stället lanserades kampanjen #FreeJoel, där kändisar som Sebastian Stakset från Kartellen och skådespelaren Ola Rapace öppet ställde sig bakom terrorn i Kärrtorp under bland annat Grammisgalan som direktsändes i Sveriges television.
Vänsterpropagandisten Kajsa “Ekis” Ekman gick ännu längre – hon besökte Joel i fängelset och poserade glatt på bild med honom medan AFA-grundaren Mathias Wåg gav sitt stöd i sociala medier.
När Umeå invigdes som Europas kulturhuvudstad i mars 2014 stod maskerade vänsterextremister på scenen, medan den samiska aktivisten Sofia Jannok, rapparen Nathalie Missaoui (Cleo) och Mello-artisten Kristin Amparo hyllade mordförsöket.
Stöd från Vänsterpartiet
Den självutnämnda “poeten” Athena Farrokhzad utnämndes till “AFA:s drottning” av den RF-kopplade vänsterpartisten Showan Shattak, efter att hon öppet visat sitt stöd för mordförsöket genom att bära en tröja med texten #FreeJoel.

Markus Allard uteslöts från Vänsterpartiets ungdomsförbund på grund av sin öppna extremism. Beslutet föregicks av att interna maktstrider samt att Allard öppet försvarat RF, vilket ledde till en splittring inom förbundet. Ett tiotal distrikt anslöt sig då till en kampanj till stöd för Allards uttalanden.

Efter att Allard kastats ut ur partiet och grundat Örebropartiet tog han det ett steg längre genom att posera med en banderoll prydd med partiets egen logotyp och texten “#FreeJoel”. Ett utspel som han idag säger sig ångra.
Vapengömma med dödslistor
Knarkande nyrekryt provocerar fram husrannsakan
Den 13 januari 2022 stoppades Sofie Selmqvist för en kontroll när hon passerade Ropstens tunnelbanestation. Polisen hade fått in uppgifter om att misstänkta personer med kopplingar till grov organiserad brottslighet ofta rörde sig i närheten av hennes lägenhet, vilket hade väckt oro bland grannarna.

När polisen påträffade Sofie Selmqvist misstänkte de omedelbart att hon var påverkad av narkotika. De genomförde en kroppsvisitation och upptäckte direkt att hon bar med sig droger. Detta ledde till att åklagaren omedelbart beslutade om en husrannsakan i hennes bostad, medan Selmqvist satt inlåst i en polisbil.
Pistol i källarförrådet
När polisen genomsökte Sofie Selmqvists förråd gjorde de en anmärkningsvärd upptäckt – en halvautomatisk pistol, gömd i en liten kartong. Vapnet var av en modell särskilt populär inom den gängkriminella miljön. Vidare fann polisen en tygpåse fylld med ett stort antal lösa patroner – tillräckligt för att genomföra en skolskjutning eller ett väpnat rån.
Utöver vapnet och ammunitionen hittades också ett stort antal brev från gängkriminella fångar på anstalt, vilket ytterligare styrkte misstankarna om kopplingar till organiserad brottslighet.
Efter upptäckterna togs Selmqvist omedelbart till häktet på Kungsholmen där hon fick genomgå ännu en mer omfattande kroppsvisitation där hon bland annat tvingades klä av sig naken. Hon släpptes några timmar senare i väntan på åtal.


Dödslistor, terroristpropaganda och gängkriminella kopplingar
Förutom vapen och ammunition hittade polisen en uppsjö av vänsterextrem propaganda. Bland annat:
En luvtröja med Fånggruppens logotyp – merch från insamlingskampanjen till stöd för mordförsöket i Kärrtorp.
En bild på en kvinna med pistol och texten “Golare har inga polare” – en uppmaning till våld och tystnadskultur.
Brev till gängkriminella från anstalter - vilka dessa var framgick aldrig i förundersökningen.
“En hel del AFA-prylar” - skrev polisen i sitt förundersökningsprotokoll.
Vidare hittade polisen en ”bra att ha”-lista, där vapen och ammunition fanns specificerade. Mest anmärkningsvärt var dock en dödslista, där namn på kända poliser, såsom Martin Melin och YB-Södermalm, fanns uppskrivna, tillsammans med frasen: ”Slå en snut, lev och njut” samt ACAB (“All Cops Are Bastards”).
Joel inställer sig på polistationen
Tio dagar efter att Sofie Selmqvist häktats för vapeninnehav, inställde sig Joel på Flemingsbergs polisstation och tog på sig ägandet av pistolen. För att styrka detta berättade han vilket vapenmodell det rörde sig om – varpå han omedelbart häktades.
Husrannsakan hos Joel
Efter att Joel häktats genomförde polisen en husrannsakan hemma hos Joel i deras gemensamma lägenhet i Skärholmen - sambon Emma Hagberg befann sig också i lägenheten men var inte intresserad av någon dialog med polismännen.
I hallen hängde två skyddsvästar, tillsammans med knivar och stora mängder pepparspray. Polisen beslagtog dessa föremål, då de bedömde att de med största sannolikhet var avsedda för brottslig verksamhet.
Vid genomsökningen av lägenhetens källarförråd fann polisen en stor mängd AFA-propaganda, bland annat klistermärken och affischer. De upptäckte även ett tiotal uthängningsaffischer med personuppgifter till individer kopplade till nazistiska kretsar – ett tydligt tecken på att Joel och Hagberg fortfarande är aktiva inom AFA och direkt involverade i gruppens förföljelseaktioner.
Ännu en AFA-aktivist kopplas till fallet
När polisens nationella forensiska centrum (NFC) analyserade vapnet, upptäcktes DNA-spår från både Joel och Ates Sengüler i polisens DNA-register. Sengüler, en känd AFA-aktivist, som under den senaste tiden hållit sig undan offentlighetens ljus efter att han själv blivit brutalt misshandlad och var nära att dö.
Han blev uppmärksammad 2021 efter att det framkommit att Kriminalvården utsett Sengüler till övervakare när Joel frigavs efter mordförsöket. Detta trots polisen tidigare fångat honom på film när han misshandlade en svensk tonårstjej.
Förtvivlad ex-make slår larm
I polisförhör uttrycker ex-maken Fernando stark oro över Sofie Selmqvists förändrade beteende och kopplingar till våldsamma vänsterextrema kretsar.
Paret var tillsammans i nio år och har tre barn, men separerade 2018 efter att Fernando misstänkte henne för otrohet. Separationen var konfliktfylld, men de återupptog kontakten 2019 för barnens skull. På senare tid har han dock blivit allt mer oroad över Sofies livsstil och umgänge.
Fernando beskriver hur Sofie tidigare tog starkt avstånd från droger, men att hon på senare tid blivit allt mer politiskt radikal. Vid ett besök i hennes hem såg han en tröja med texten “Fuck the police”, vilket ytterligare bekräftade hans misstankar.
Sommaren 2021 berättade Sofies bror Adam att hon kommit hem i sällskap med en okänd man som skröt om sin medverkan i en dokumentär. När Fernando undersökte saken själv kom han fram till att mannen sannolikt var Joel Bjurströmer Almgren, en dömd våldsbrottsling, något som gjorde honom djupt oroad över barnens säkerhet.
Vid ett senare tillfälle, efter att Sofie släppts från polisstationen, dök hon plötsligt upp utanför ex-makens hem tillsammans med en kortvuxen man i träningskläder och keps. Mannen vankade av och an på ett sätt som Fernando kände igen från kampsport, och han vägrade släppa ut barnen. Han misstänkte att det var Joel och varnade Sofie att han skulle ringa polisen om mannen följde med upp – varpå hon och mannen lämnade platsen.
Ex-maken uppger att han numera känner sig hotad och har en stark oro för barnens säkerhet. Han vet att Joel är dömd för grova våldsbrott och fruktar att hans närvaro i Sofies liv kan innebära en fara för barnen. Han har även tidigare uttryckt sin oro till polisen, då han fått höra från sina barn att “gängkriminella” rör sig i Sofies hem.
Kända ansikten i tingsrätten
Både Sofie Selmqvist och Joel Bjurströmer Almgren åtalades för grovt vapenbrott efter att tillsammans och i samförstånd innehaft en halvautomatisk pistol med tillhörande magasin och ammunition. Brottet bedömdes som grovt med hänvisning till vapnets särskilt farliga beskaffenhet samt det faktum att det påträffades inom den kriminella vänstermiljön.
Joel anlände till tingsrätten tillsammans med David Johansson, som även han har en bakgrund inom den våldsamma vänsterrörelsen. Enligt Säkerhetspolisen har Johansson bedömts tillhöra AFA Stockholms innersta krets i samband med att han åtalades för våldsamt upplopp.

När jag mötte de båda kumpanerna vägrade de att ställa upp på intervju och undvek alla frågor.
Till sin hjälp anlitade Selmqvist advokat Linus Gardell, som arbetar på Kenneth Lewis byrå – en advokatfirma som ofta företräder aktivister inom den våldsbejakande vänstern. Joel valde i stället Zeke Junström från Viktor Bankes advokatbyrå, som även har förekommit i flera vänsterextrema rättsfall.
Joels ursäkter
Under förhöret gav Almgren en osammanhängande och motsägelsefull redogörelse för hur han fick vapnet. Han hävdade att en vän bett honom ta hand om det, men vägrade namnge någon. När åklagaren frågade varför han gömde vapnet i Selmqvists förråd i stället för sitt eget, gav han ett undvikande svar: “Det bara blev så.”
Han medgav tidigare engagemang i vänsterautonoma kretsar men påstod att han lämnat rörelsen. Samtidigt innehöll hans adressbok, som polisen tagit i beslag, flera namn kopplade till den autonoma vänstern. När åklagaren påpekade motsägelsen i hans berättelse, svarade han upprepade gånger: “Jag kommer inte ihåg.”
Frågor om vapnets syfte, skyddsvästarna i hans bostad och hans egentliga motiv besvarades enbart med: “Ingen kommentar.”
lyssna på förhöret nedan:
Selmqvists ursäkter
Selmqvist höll sig kortfattad och undvek detaljerade svar. När hon tillfrågades om narkotikatabletten vägrade hon uppge varifrån den kom och sa endast att den var för smärtlindring.
När åklagaren pressade henne om vapnet och hennes kopplingar till vänsterextrema miljöer blev hennes svar monotona och repetitiva. På varje fråga om förrådet, nycklar eller sitt umgänge svarade hon mekaniskt: “Jag har ingenting med det att göra, så jag har ingenting mer att säga.”
Hon vägrade uppge namn på personer hon umgåtts med och hänvisade till risken att bli uthängd på internet.
lyssna på förhöret nedan:
Tillbaka bakom lås och bom
Joel dömdes för grovt vapenbrott och fick två års fängelse. Tingsrätten fastställde även förverkandet av vapnet, ammunitionen och skyddsvästarna.
Selmqvist frikändes från åtalet om grovt vapenbrott, då rätten ansåg att det saknades tillräckliga bevis för att hon haft kännedom om vapnet. Däremot dömdes hon för ringa narkotikabrott och fick totalt 5 400 kr i dagsböter.
Rätten beslutade att staten skulle stå för rättegångskostnaderna för båda tilltalade, med hänvisning till deras låga taxerade inkomst. I december förra året framkom det att Selmqvist hade agerat målvakt för ett kriminellt bedragargäng, vilket ledde till att hon dömdes för penningtvättsbrott.
Radikaliserar Palestinarörelsen
Från cellen till demonstrationståget
Bara några månader efter sin frigivning började Joel Bjurströmer Almgren regelbundet dyka upp vid Palestinarörelsens demonstrationer i Stockholm – manifestationer som ofta präglas av våldsamma utfall, öppen antisemitism och absurda konspirationsteorier om det svenska rättsväsendet.
Vid lördagens demonstration, som sammanföll med Internationella kvinnodagen, agerade Joel vakt och deltog aktivt i hetsen mot närvarande journalister och fotografer. Efter att en ledande aktivist pekat ut oss med megafon rusade han snabbt mot oss, redo att konfrontera.
Joel inledde med att gå till verbal attack mot den 16-åriga videobloggaren Lulle, som han försökte förnedra genom att använda homosexualitet som en förolämpning – ett märkligt beteende med tanke på att AFA säger sig bekämpa det de själva kallar ”homofobi”.
Kort därefter rusade han mot mig, men höll sig tillbaka på grund av den stora polisnärvaron. Han föreslog att vi skulle ”prata” utom polisens hörhåll – ett uppenbart förtäckt hot, avsett att eskalera till en konfrontation.
Närvarar med ökänd antisemit
Joel deltog i demonstrationen tillsammans med Ayman Taki Osman, en tidigare Revolutionära Fronten-aktivist med kopplingar till AFA. De två har samarbetat i flera år och hade även kontakt dagarna före mordförsöket i Kärrtorp.
Osman har avtjänat ett fängelsestraff efter att ha smugglat ett halvt kilo narkotika till Sverige – en del av den kriminella verksamhet som finansierade hans livsstil.
Förutom att vara fängelsedömd vänsterextremist är Ayman Osman även en öppet antisemitisk agitator. Trots att AFA påstår sig bekämpa nazism har Osman fortsatt att accepteras inom rörelsen, trots hans uttalade judehat.
I ett inlägg på X skrev Osman att han ansåg att Israel eller israeler inte har något existensberättigande och att han såg fram emot en ny förintelse av judar, i stil med Hamas terrorattack den 7 oktober.
Kan leda till ökad terror
Den växande symbiosen mellan den antisemitiska och islamistiska Palestinarörelsen och den våldsbejakande vänsterextrema miljön utgör en alarmerande säkerhetsrisk. Genom denna samverkan kan impulsiva islamistiska extremister, som ofta agerar spontant och utan långsiktig planering, komma i direkt kontakt med mer organiserade och strategiskt inriktade vänsterextrema grupperingar.
Denna dynamik kan innebära att islamistiska aktörer får tillgång till logistisk kunskap, propaganda-strategier och våldsmetoder utvecklade av professionella vänsterextremister. Samtidigt kan vänsterextrema grupperingar, som AFA radikaliseras ytterligare genom att själva rekrytera migranter vars socialbidrag inte påverkas av att de döms för våldsbrott.
Säkerhetstjänster i flera europeiska länder har redan varnat för denna utveckling, där vänsterextrema och islamistiska nätverk i allt högre grad samverkar i gemensamma fiendebilder – mot rättsväsendet, staten och grupper de betraktar som sina politiska motståndare. Frågan är inte om, utan när, vi får se denna allians manifestera sig i mer organiserade våldsdåd.
Christian Peterson