Därför blev AFS inget alternativ för Sverige
Vad hände med den kaxiga utbrytargruppen som skulle bli ett alternativ till Sverigedemokraterna, ett alternativ för Sverige?
Bokslut för AFS
När Alternativ För Sverige (AFS) först lanserades uppfattades partiet av många som en frisk fläkt inom svensk politik - en dynamisk och radikal utmanare till de etablerade partierna. Partiet fick initialt stor uppmärksamhet, särskilt på sociala medier, och lockade många som var missnöjda med politikens status quo.
Den höga energin och entusiasmen som fanns då har sedan dess falnat. Idag kan AFS snarare liknas vid Gustav Kasselstrands egna aktiebolag än ett seriöst politiskt alternativ. De interna konflikterna, bristen på sammanhållning och småpåven Kasselstrands maktfullkomlighet har förvandlat partiet till en fråga för de närmast sörjande.
Partiets riktning har kritiserats för att vara alltför fokuserad på Kasselstrands privata ekonomi och besatthet av utländska aktörer snarare än på konkreta politiska mål. Det är en påminnelse om hur snabbt en politisk rörelse kan tappa sin riktning när ledarskapet inte förmår att hålla ihop och driva den gemensamma visionen framåt.
Syftet med denna granskning är inte att dra enskilda aktivisternas namn i sanden utan att på ett så utförligt sätt som möjligt dra lärdomar från AFS:s misslyckanden. Dock är det omöjligt att skriva om Sverigedemokraterna såväl som Alternativ för Sveriges historia utan att nämnda dess partiledare. Målsättningen är att alla goda krafter inom partiet går vidare och engagerar sig i andra alternativ som kämpar för svenskarnas väl.
Exklusiv läsning
I denna granskning tittar jag tillbaka på AFS:s återkommande snedsteg. Genom att genomlysa Kasselstrands historia, samtala med partiets tidigare nyckelpersoner och lusläsa bokföringen kan jag konstatera att mycket har gått fel.
Källor till denna artikel är offentliga uttalanden, intervjuer med berörda parter och interna dokument från partistyrelsen. Jag har givetvis sökt Gustav Kasselstrand för en intervju på AFS kontor i Esbo, Finland, men har tyvärr inte fått något svar.
Se till att bli betalande prenumerant (60 kronor/månad) för att ta del av granskningen och för att stödja mitt arbete. Det går även bra att bli månadsgivare eller swisha ett bidrag till 123-697 89 69. Stort tack!
I artikeln avslöjar jag följande:
Kasselstrands flytt till Helsingfors kostade partiet, bara under 2022, hela 103 458 kr i form av resekostnader till och från Finland
År 2022 ombesörjde AFS ett kontor i Helsingfors för 48 518 kr samtidigt som man redan hade ett kansli i Stockholm
Säkerhetsrisken Pavel Gamov fick tillgång till Upplands medlemsregister och mottog ekonomisk ersättning från partiet
Merparten av AFS intäkter går till att betala ut löner till partiledaren Gustav Kasselstrand och partisekreterare Per Sefastsson
Radarparet har tagit ut en extra månadslön, varje år
AFS bjöd utländska gäster på lyxkrogarna Riche och Grodan samtidigt som partiet inte hade råd med flygblad till sina lokalavdelningar
En våldsdömd psykisk sjuk benzotorsk är ansvarig för AFS innehåll i sociala medier och reser runt med Kasselstrand i egenskap som sekreterare
AFS spenderade 1 712 758 kr på marknadsföring år 2018 och endast 5 656 kr i nästkommande riksdagsval
Partistyrelsen är inte partiets verkliga beslutsfattande organ
Kasselstrand har låtsats som att han bor i Stockholm när han egentligen har bott i Finland sedan 2016
När Gustav flyger till Sverige stannar han oftast bara i några timmar innan han flyger tillbaka till Helsingfors
Partiet har nobbats av samtliga europeiska partier som Kasselstrand samarbetade med under tiden i Sverigedemokraternas ungdomsförbund
Kasselstrand reste till Tallinn för att ta en selfie med Marine Le Pen och framställde det som att han deltog på mötet
Och mycket mer!
I artikeln fördjupar jag mig i följande:
Gustav Kasselstrands arv
Alternativ för Sverige bildas
Katastrofvalet 2018
Från politiskt parti till skamlös grift
Exilsvensken i Helsingfors
Riksdagsvalet 2022 - AFS backar
Alternativ för sparkade?
En partistyrelse i konflikt
Besattheten av utländska partier
I kvalet och EP-förlustvalet 2024
Konflikten med alternativmedia
Lärdomar och slutsatser
Gustav Kasselstrand och Sverigedemokraterna
Sida vid sida de vandra vars konflikter Kasselstrand bär
Gustav Kasselstrand börjar sin karriär i Sverigedemokraternas Göteborgsdistrikt och efter att ha gjort sig ett namn lokalt blir han invald till ungdomsförbundets nationella styrelse i slutet av 2010. Sedan går det fort och kort efter en skandalartad avgång av sittande ordförande William Petzäll tar Kasselstrand över rodret på Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) i början på 2011.
Det som under tidigare ordföranden Erik Almqvist varit ett par trevande försök till en mer aktivistisk organisation, med en uppmärksammad demonstration i Helsingborg, blir under Kasselstrands ledning förbundets policy: man ska ta tillbaka gator och torg genom kaxiga och konfrontativa demonstrationer, böljande fantåg och hetsiga torgmöten.
Strategin får omedelbar effekt genom stor uppmärksamhet i medier och blir snackisar som till och med ibland överskuggar moderpartiets verksamhet som nytillkomna företrädare i Sveriges riksdag.
Detta är naturligtvis inte en slump; Kasselstrand hade tidigt en ambition att utmana och provocera ledningen. En ambition som lyckas då ledningen av historiska skäl inte vill tillbaka till att associeras med den sortens stora demonstrationer, och man nu vill att allt fokus, både medialt och politiskt, ska ligga på arbetet i riksdagen där man alldeles nyss kommit in.
Den fullkomliga makten är aldrig maktfullkomlig
För att förstå kärnan i konflikten måste man först lyfta fram de två konkurrerande perspektiven: partiledare Jimmie Åkessons idé om ett ungdomsförbund som lyder ledningens vilja och fungerar som en rekryteringsorganisation av nya unga talanger, som finns med på större evenemang och agerar hjälpreda samt testballong för politiska utspel. Ett nutida exempel på sådan taktik är det nuvarande ungdomsförbundets utspel om ett EU-utträde.
Sedan har vi Gustav Kasselstrands idé om ett fristående ungdomsförbund som trampar upp stigen för partiet att följa, som kommer med egna utspel som partiet sedan väljer att införliva i sin politik och vars kommunikativa stil inspirerar partiet till tuffare retorik. Samt, naturligtvis, lyfter fram Gustav som den sortens ledare som partiet egentligen behöver. Konflikten torde vara uppenbar för alla.
Det finns en liten detalj som komplicerar allt: i slutändan finns ett ungdomsförbund till för partiet, inte tvärtom. När ledningen till slut sätter ned foten är det inte Åkesson som riskerar åka ut med huvudet före. Detta ofrånkomliga faktum verkar aldrig ha slagit Gustav förrän det börjar stå väldigt klart att han är på väg att uteslutas ur partiet. Men då var det redan för sent. I ett sista desperat försök att ta sig in i moderpartiet kandiderar Kasselstrand till Stockholms läns styrelse, inspirerad av vapenbrodern William Hahnes framgång i Stockholms stad. Det blir en flopp.
Konflikterna och kontroverserna som kantade åren 2011-2015 är alltför många för att lyfta fram här men till detta kan nämnas attacker mot partiets utrikespolitik (Israel-Palestina) i oförankrade debattartiklar, samarbeten med ungdomsförbund till kontroversiella partier i andra länder, det faktum att både Gustav och hans högra hand William Hahne får sparken från riksdagskansliet där de är anställda, och partiets desperation efter att ha misslyckats flera gånger med att utmana Gustav om rollen som förbundsordförande.
Det är få, om ens några, utanför Gustavs krets av kvarvarande lojalister som idag delar bilden av att Kasselstrand uteslöts för att han utgjorde ett tufft och modigt alternativ till då som nu sittande ledning.
Gustav Kasselstrands arv
Det är få, om ens några, utanför Gustavs krets av kvarvarande lojalister som idag delar bilden av att Kasselstrand uteslöts för att han utgjorde ett tufft och modigt alternativ till då som nu sittande ledning. “Utesluten för sin tuffa retorik” som det står i presentationen om Gustav på det flygblad som delades ut under EU-valrörelsen. Det är en självbild som inte rimmar väl med vad som faktiskt hände.
Sant är att Gustav under ett par års tid tog Sverigedemokratisk Ungdom från en nära sidoorganisation till SD till ett mer självständigt förbund med ett unikt tilltal och tillvägagångssätt. Han utvecklade det interna arbetet, tog fram ett seriöst politiskt program och slog medlemsrekord. Men han gjorde detta som heltidsavlönad och i ett parti i kraftig medvind.
Han utvecklade det interna arbetet, tog fram ett seriöst politiskt program och slog medlemsrekord. Men han gjorde detta som heltidsavlönad och i ett parti i kraftig medvind.
Det är en sak att göra något i ett ungdomsförbund, en annan att göra det i ett politiskt parti. Hur hårt man än kisar så är ungdomspolitik på lek, eller i bästa fall en skola. Visst kom Gustav in med en del nytänk och organisationsförbättring men när alla korten ligger på bordet visar det sig också att det var ganska mycket yta, kortsiktighet och ego. Han betedde sig som om hans snabba resa från total anonymitet till ordförande för ett av de mest omtalade ungdomsförbunden - en position han erhöll efter att den sittande ordföranden avgick - var ett utslag av hans egna bravader. Det skulle kosta.
Priset var total alienering av den sittande ledningen med Jimmie Åkesson i spetsen. Provokationerna var många och medvetna och fler gick över gränsen. Internt beskrevs partiledningen av SDU-ledningen som “sopor”. Ett tecken på vad som komma skulle var när SDU 2011 tog strid mot partiledningen om en ändring av principprogrammet rörande formuleringar om nationalism och socialkonservatism. Där fanns det ändå något slags stöd bland ombuden, i övrigt handlade mycket om personligt ogillande, kritik i hur partiet leddes och hur det kommunicerades ut. Hur de klädde sig.
Det hela utmynnade i att partiledningen efter Gustavs sista pyrrhusseger i ett slag om förbundsordförande 2015 valde att kapa hela ungdomsförbundet. Gustav hade segrat ihjäl allt han byggt upp. Nu kunde man tänka sig att han skulle rivstarta sitt eget parti och resa sig likt fågeln Fenix ur askan.
Istället valde Gustav att lägga politiken på is och flytta till Finland för ekonomistudier och en tre månaders vistelse i Singapore, även hans andreman William Hahne åkte på liknande äventyr i Kina. SDU rasade samman kort därefter.
Den bestående bilden är att Gustav Kasselstrand var en driven person och skicklig retoriker som såg sin chans och tog den ägnade sig åt fyra år av självsabotage. Av anledningar som dock inte riktigt står klart för någon hade han ett enormt revanschbegär mot partiledningen, möjligen för att han fostrats i Göteborg under försorg av före detta partiledaren Mikael Jansson som petats av de fyras gäng (Jimmie Åkesson med vänner) 2005.
Detta innebar att han redan från början hade en antagonistisk inställning som slog över i storhetsvansinne. Gustav trodde på fullaste allvar att han i egenskap av ungdomsordförande skulle manövrera ut den sittande ledningen, på samma sätt som Åkesson och hans vänner manövrerade ut SD:s dåvarande partiledning en gång i tiden. Så blev det inte. Han manövrerade ut sig själv och hela sitt förbund.
Kasselstrand fick allt serverat utan att ha gjort sig förtjänt av det och visade därför vare sig tacksamhet, respekt eller lojalitet såsom det kan förväntas när man agerar ett ungdomsförbund åt ett politiskt parti. Det förtjänar att betonas: Kasselstrand hade om han velat kunnat vara i den absoluta toppen i Sverigedemokraterna och påverkat inifrån. Han valde istället att kasta bort förtroende och framtid i en egotripp som man skulle se eko av i hans kommande, och misslyckade partisatsning: popuppartiet Alternativ För Sverige.
Alternativ för Sverige bildas
Utbrytargrupp med kaxig retorik
I mars 2018 lanserade Gustav Kasselstrand sitt nya parti: Alternativ För Sverige (AFS). Namnet är en svensk variant av tyska Alternative für Deutschland (AfD), som grundats fem år tidigare. Initialt fick partiet stor spridning i sociala medier och uppmärksammades även av flera stora mediekanaler. Partiets retorik var utmanande och försökte bryta Sverigedemokraternas monopol i invandringsfrågan med ännu hårdare krav på att utvisa “minst” 500 000 probleminvandrare.
Inledningsvis uppfattades partiet av många som en frisk fläkt med hög energi och relevanta uttalanden. Trots att de liknade Sverigedemokraterna, var den radikala tonen en välkommen kontrast till den mer återhållsamma och pragmatiska strategi som ibland är nödvändig för en bred kyrka som SD.
Andreas Feymark är teknologie doktor och var under många suppleant i SDs partistyrelse samt distriktsordförande för Hallandsdistriktet. Han representerade partiet i Varbergs kommunfullmäktige och anslöt sig till AFS i slutet av april 2018.
”När AFS lanserades 2018 upplevde jag partiet som en frisk fläkt, inte minst eftersom SD vid den tiden hade en politisk svacka och hade tonat ner sin retorik. Samtidigt så befann jag mig i konflikt med en högt uppsatt riksdagsledamot i SD som även satt i medlemsutskottet, samma person dömdes senare för 40 fall av bedrägeri mot riksdagen. Eftersom jag själv aldrig drivits av ekonomiska skäl var steget över till AFS inte så stort.” - Andreas Feymark
Eller billig kopia?
Förr var även den politiska högern helhjärtade förespråkare av massinvandring och vi minns väl hur den moderata statsministern Fredrik Reinfeldt brukade tala om att vi skulle öppna våra hjärtan för folkutbyte. Eller den ökända Sandviken-rapporten som slog fast att kommunen skulle tjäna en halv miljard på invandringen. Men sedan dess har det politiska läget skiftat helt. Nu vill till och med Socialdemokraterna se en minskad invandring.
Nu vill till och med Socialdemokraterna se en minskad invandring.
Många andra europeiska länder har breddat sina respektive motståndsrörelser mot globalismen genom att erbjuda olika parlamentariska alternativ. Detta har vi bland annat sett i Nederländerna, Ungern, Danmark, Italien, Polen samt Frankrike.
I Sverige har det gjorts flera försök till att utmana Sverigedemokraternas självklara roll som partiet för den sverigevänliga väljarbasen, samtliga försök har också misslyckats. En förklaring till utmanarnas brist på framgång har delvis berott på att de inte har skapats med en ärlig vilja till förändring, upphovet har alltid varit personliga maktstrider. Detta har färgat utmanarnas retorik och inte minst AFS som hellre attackerat SD än komma med egna utspel. Väl medvetna prioriteringar som Gustav Kasselstrand är högst ansvarig för.
Idag är Alternativ För Sverige inget mer än en dålig kopia av Sverigedemokraterna och många svenska patrioter frågar sig vad som skiljer de båda partierna åt i de väsentliga frågorna.
AFS säger sig vara Sveriges återvandringsparti men det är svårt att se skillnaden mot SD när exempelvis Jomshof har uttalat sig om att han vill se en återvandring som omfattar 800 000 personer. SD vill även att systembelastande invandrare ska förlora sina medborgarskap och utvisas. Detta var något som Jimmie Åkesson uppmärksammade i en intervju med Expressen hösten 2023: “Jag tror inte att det finns någon annan lösning än att börja titta på att riva upp medborgarskap”. Därutöver har SD, under sin EU-valskampanj, fört upp frågan om det pågående folkutbytet på agendan.
AFS säger att de vill dränera det politiska träsket. SD, å andra sidan, har varit med och bytt ut flera vänsteraktivistiska generaldirektörer från myndigheter som Migrationsverket, Tullverket och Polismyndigheten. Partiet driver även frågan om att dra in statliga och kommunala bidrag till vänsterextrema och islamistiska grupper samt avskaffandet av Socialdemokraternas korrupta lotteriverksamhet. Inom kort kommer fokus även att sättas på ABF och andra skattefinansierade fritidsgårdar för socialistiska vuxenbebisar.
AFS säger att de är Sveriges SWEXIT-parti. SD säger sig först och främst vilja förändra EU inifrån men samtidigt är man som företrädare för SD fri att driva frågan om ett svenskt utträde ur EU. Vilket till exempel Ungsvenskarnas ordförande Emil Eneblad gör. Att driva frågan från SD:s plattform är utan tvekan ett betydligt mer konstruktivt tillvägagångssätt än att gå med i Kasselstrands mikroskopiska fanklubb.
AFS säger att de vill stoppa islamiseringen, en fråga som SD drivit hårt under en längre tid. Under SD:s landsdagar meddelade till exempel Jimmie Åkesson att partiet vill riva moskéer som kan kopplas till islamism eller utländsk finansiering. De som är pålästa om islam vet såklart att detta skulle omfatta i stort sett alla moskér i Sverige. SD har även varit med och drivit igenom slöjförbud och indragna bidrag till islamistiska grupper som exempelvis Ibn Rushd. Dessutom gör Richard Jomshof, som är ordförande i justitieutskottet, dagliga utspel där han folkbildar om islamiseringens konsekvenser.
När SD nyligen lyfte frågan om folkutbytet kom det inga glädjerop från AFS. I stället var det knäpptyst. Kasselstrand var mer brydd med att tala om sitt nästa torgmöte i Sundsvall än att göra ett inspel i debatten.
När kom AFS med ett intressant utspel senast?
Det skulle helt klart kunna finnas utrymme för en politisk kraft som driver på för ett större nationellt självbestämmande med udden mot globalisterna i EU och NATO. En rörelse med fokus på återvandring, en mer nationalistisk ekonomisk politik och med krav om återförstatligande av nationella angelägenheter såsom infrastruktur, sjukvård och energimarknad. Ett parti som låter krigstrumman ljuda över land och rike. Men AFS är inte det partiet. När kom AFS med ett intressant utspel senast? Och nej: att elda upp EU-flaggan som någon Paludankopia räknas ej.
Katastrofvalet 2018
Alla till Kungsan!
Efter en intensiv valkampanj 2018 samlades ledarskiktet för en valfinal i Kungsträdgården i Stockholm. De har tidigare på dagen fått reda på att den stora scenen avbokats och därför byggs en temporär scen strax bredvid. I sociala medier utropar Kasselstrand: “Alla till Kungsan!" - och så blev det.
Stämningen är på topp, närmast övertaggad, med en uppslutning på 3-400 supporters och ett 50-tal motdemonstranter. Eldiga tal på scenen avlöses av gruff mellan åhörare och motdemonstranter som blev helt överrumplade när de försökte springa in med en regnbågsflagga. Det råder en slags segerstämning i luften. Det talas om omedelbart inträde i riksdagen. Skurtskyltarna vajar i vinden, det spelas så kallad fashwave.
Opinionssiffrorna tyder inte på det men i sociala medier har partiet gjort stormsteg framåt. Detta inger hopp om att man till och med skulle komma över riksdagsspärren.
På valdagen har man bokat en persisk restaurang för valvakan men i sista stund blir ägarna pressade till att avboka, återigen är man tvungen att skramla plats och kosan styrs till en hamburgerrestaurang i Alvik. Där ska varma hamburgare serveras med löpande kallsupar när det står klart att det inte blir något riksdagsinträde. Man hade siktat mot stjärnorna men kraschlandade i Hudiksvall.
Uppmärksamhet ≠ röster
2018 lyckades AFS facebooksida växa till över 58 000 följare (06-09-2018) och torgmötena lockade folk både på plats men även en hel del tittare på livesändningarna. Där och då sågs det som den mer lyckade delen av valrörelsen, i efterhand blev det tydligt att det också låg i vägen för mer traditionellt arbete. Som att nå ut via debatter med andra aktörer, ha en lokal närvaro utöver ett förbipasserande torgmöte, och det största misstaget: att man trodde att interaktioner i sociala medier per automatik skulle omvandlas till röster.
Bland annat jämförde AFS sig med SD:s framgång i sociala medier och det gjordes uträkningar om hur antalet facebooksympatisörer skulle översättas till antalet röster på partiet. Tanken var följande: om SD hade 100 000 facebooksympatisörer och kunde få 600 000 röster skulle det då vara orimligt att AFS med sin 50 000 sympatisörer skulle få 300 000 röster? Så gick snacket internt. Med facit i hand fick man 20 000 röster 2018, än sämre gick det 2022. Kalkylen var baserad på önsketänkande.
Brist på självrannsakan
När det meddelades att AFS inte kommit in i riksdagen försvann Gustav Kasselstrand och andremannen Per Sefastsson från lokalen där valvakan hölls. Duon återkom senare för att hålla ett fåordigt tal utan någon vidare förklaring till varför det gick som det gick. Någon förklaring på diskrepansen mellan de hundratusentals röster som krävts för att komma in och vad man i slutändan skrapade ihop gavs aldrig.
Precis som när förbundet kastades ut väljer Gustav även denna gång att fly landet för en solsemester i Miami och Kuba. Utan någon vidare självreflektion lämnades aktivisterna, vind för våg, trots att det skulle äga rum ett Europaval kommande år. Någon introspektion eller försök till valanalys blev det heller inte, man nöjde sig med att diskutera valresultatet med de som fortfarande var kvar i partiet.
Det är mycket oklart om, och på vilket sätt, Kasselstrand någonsin har rannsakat sina egna beslut - för uppenbarligen var det något som man gjorde fel. Kasselstrands filosofi är inte att reflektera över vad som gått fel, utan att istället hasta vidare till nästa projekt. Redan vid detta laget förstod många att det var över.
Från politiskt parti till skamlös grift
Från miljoner till tusenlappar
Vid lanseringen hade Alternativ För Sverige ett par miljoner i startkapital varav en miljon kronor som donerats i bitcoin från en anonym bidragsgivare. Under partiets första valrörelser spenderades miljonbelopp på marknadsföring av AFS politik där man varvade intressanta utspel med videoklipp och annonser i lokaltrafiken.
Totalt spenderade partiet 2 165 743 kr på marknadsföring under deras första valrörelse 2018. I budgeten lades 1 591 712 kr på annonser, 122 046 kr på bild- och videomaterial samt 451 985 kr på trycksaker. Det går alltid att diskutera hur mycket som är motiverat att spendera på reklam, men AFS resurser gick i alla fall till att sprida partiets budskap.
Budgeten för marknadsföring sänktes rejält inför valet 2022 där 541 680 kr avsattes för valfoldrar. Resterande 5 656 kr finansierade enstaka kampanjer på Facebook och Instagram där partiets följare uppmanades till att bli betalande medlemmar. Om man räknar bort kostnaden för valfoldrarna för de båda riksdagsvalen låg alltså budgeten för marknadsföring på 1 712 758 kr år 2018 och endast 5 656 kr i nästkommande val.
▹ Ladda ned samtliga dokument här
AFS - en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
Trots, eller tack vare, Alternativ för Sveriges dåliga valresultat har partiledare Gustav Kasselstrand valt att lägga allt mer resurser på att värva nya medlemmar. Detta har lett till att partiet har ökat sina inkomster och således valt att avlöna sin partiledare och partisekreterare, på Gustavs och Pers initiativ.
Av AFS totala inkomster på 1 080 018 kr år 2022 skulle 481 030 kr betalas ut i form av löner till Gustav Kasselstrand och hans vapendragare Per Sefastsson - alltså nästan hälften av partiets budget. Då har jag inte räknat med kontorshyran i Finland och resekostnaderna till och från Helsingfors som kostade partiet totalt 103 458 kr under samma år.
Detta trots att Sefastsson redan har en relativt hög lön genom sitt jobb inom den privata sektorn. Dessutom har flera andra, mer aktiva företrädare, bidragit med hundratusentals kronor ur egen ficka utan någon som helst ersättning.
Kasselstrand motiverade detta beslut genom att hävda att Sefastsson skulle vara “oersättlig”, jämfört med exempelvis Yvonne Lindholm som han beskrev som mindre betydelsefull. Detta trots att Lindholm hade mer resurser att tillföra till partiet genom att hon i stort sett bedrev nätbutiken själv, ordnade med bokföringen och var med och anordnade nästan alla tillställningar i Stockholmsområdet där hon även erbjöd hennes egna lokal. Samtliga valsedlar samt andra utskick som gjordes för hela partiet var också till stor del tack vare Yvonne och hennes make.
När Gustav Kasselstrand blir konfronterad om partiets höga lönekostnader hävdar han alltid bestämt att hans lön skulle vara ett “strategiskt beslut” som möjliggjorde AFS mandat i kyrkomötet. Notera då att Sverigedemokraterna fick deras första heltidsavlönade politiker år 2006 när de redan satt i 52 kommuner, flera regioner och var på väg att komma in i riksdagen. AFS har i nuläget noll politiska mandat, kyrkomötet består av ett sammanträde per år. Rent krasst har man dessutom tappat alla mandat som man har fått i samband med att politiker från SD har gått över till AFS.
I kommentarsfältet till ett av Kasselstrands YouTube-klipp påstod han att partiet i själva verket har tjänat pengar på att han och Sefastsson anställt sig själva. I sitt sedvanliga sifferbingo ställde han lönerna i relation till partiets andra intäkter, men mörkade helt att partiet hade ett negativt resultat på 549 187 kr under 2022.
Dold bisyssla
Parallellt med sitt betalda arbete för partiet har Gustav Kasselstrand arbetat som konsult där han, enligt källor, har fakturerat mostsvarande belopp för en heltidstjänst.
Partiledare, arbetsgivare och anställd
I Alternativ För Sveriges demokratipolitiska program, som Gustav Kasselstrand själv har författat, betonar man att makten ska utgå från folket. Här lyfts vikten av att politiker inte ska kunna sätta sina egna arvoden på grund av den uppenbara intressekonflikt som råder.
▹ Ladda ned samtliga dokument här
Men Kasselstrand lever inte som han lär. I AFS är det partiledaren som själv lagt fram ärenden om anställning, lön och tjänstepension. Generellt rekommenderas föreningar att inte kombinera anställningar med styrelseuppdrag.
Att hitta anställningskontrakten görs inte lätt då partiet saknar intern portal för dokument. Allt ligger öppet på Google-länkar. Lönespecifikationer saknas, det är Gustav Kasselstrand som själv sköter utbetalningarna och meddelar kassören vad som ska bokföras. Att lönen räknas i euro och sociala avgifter betalas in i Finland gör det inte lättare att få en överblick av alla kostnader.
En extra månadslön
När Andreas Feymark tillträdde som ledamot av partistyrelsen började han granska ekonomins alla oegentligheter. Ett varningens finger uppstod när Kasselstrand skickade ett mejl till partikassören om att han aldrig tog ut några semesterdagar: “Vi tar ju inte ut någon semester under året…”. Läs hela mejlet nedan:
Genom att agera som arbetsgivare och arbetstagare på samma gång har de kunnat undvika att registrera semesterdagar, fått vanlig lön varje månad och sedan tagit ut semesterersättning i klump i slutet av året. Mot sin förvåning, noterade han att Kasselstrand och Sefastsson hade betalat ut en extra månadslön varje år.
“Jag förutsatte att Kasselstrand tog ut semesterlön när han var ledig under sommaren och åkte till Öland och när han hälsade på sina föräldrar i Valdemarsvik. Det som kommer fram i granskningen låter som ett upplägg för att få ut så mycket pengar som möjligt. Ett enormt svek mot medlemmar som bidrar ekonomiskt och aktivister som arbetar ideellt.” - Andreas Feymark
Vill röja undan bevis
Den 14 juli 2021 mejlade Kasselstrand partikassören och uppmanade henne att röja undan samtliga bokföringsunderlag som kunde kopplas till partiets utbetalningar till Skatteverket i Finland. Han avslutade mejlet med “Allt sånt har jag elektroniskt!” - och avslutade med en glad smiley.
Naturligtvis är Alternativ för Sverige, precis som alla andra föreningar och företag, skyldiga att förvara verifikationsunderlag på ett betryggande sätt i minst sju år. Att partiledaren inte vill att utgifter kopplat till dennes lön ska lagras centralt, tillsammans med partiets alla andra kvitton, väcker en hel del frågor. Var detta för att undvika en kommande granskning?
AFS före detta toppkandidat Eva Dillner har en bakgrund i styrelser under hennes professionella karriär i USA, däribland: American Society of Mechanical Engineers, Tau Beta Pi och Society of Women Engineers. För Dillner kom fifflandet med medlemmarnas pengar som en chock:
”Det här är ännu ett exempel på hur olämpligt det är att ha en partiledare som inte bor i Sverige. Utan underlag är det omöjligt för styrelsen att säkerställa att allt går rätt till.” - Eva Dillner
Exilsvensken i Helsingfors
Efter valet 2018 skulle det inte dröja länge innan Gustav Kasselstrand flyttade tillbaka till Finland, som han hade bott i sedan 2016. Flytten skedde i tysthet, men partiet har fortsatt kommunicera att Kasselstrand bor kvar i Stockholm trots att han har utvandrat från Sverige.
Det är uppenbart att Alternativ För Sverige bara är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för Gustav Kasselstrand, varken mer eller mindre.
Kasselstrand ursäktade flytten till Finland med att det ungefär tar samma tid att flyga från Helsingfors till Stockholm som från Norrland. Som om Stockholm vore det riktiga Sverige och Norrland något eget land i norr. Någon förklaring till varför en partiledare för ett parti som aspirerar på att komma in i riksdagen skulle bosätta sig utomlands är ännu oklart.
Eva Dillner valdes in i partistyrelsen kort efter katastrofvalet 2022 och kände till en början inte till hur dåligt ställt det var inom partiet. Hon reagerade med bestörtning när hon fick reda på att Kasselstrand hade flyttat från Sverige.
“Förbluffande. Vilseledande att det fortfarande står Stockholm på hemsidan. Det är inte trovärdigt att leda ett nationellt parti från ett annat land, som om man vore i exil. Utan de vardagliga samtalen går man miste om vad som diskuteras bland svenska folket, vilket leder till strategiska felbeslut.”
Trots att AFS redan hade ett kansli i Stockholm finansierade partiet ändå ett kontor för Kasselstrand i Esbo som är en förort till Helsingfors. Beslutet togs helt bakom partistyrelsens rygg och kostade bara under 2022 48 519 kr för medlemmarna.
▹ Ladda ned samtliga dokument här
Jet-set Gustav
Flytten till Finland har inneburit höga resekostnader för varje aktivitet som Kasselstrand pendlar till. Jet-set Gustav besöker sitt hemland Sverige så lite som möjligt och när han väl gör det handlar det ofta om timvisa besök. Totalkostnaden för Kasselstrands flygresor till Sverige under 2022 landade på 38751 kr. Därutöver tillkom 16 187 kr i form av hotellnätter i Stockholm, parkering på Helsingfors flygplats samt resor till och från Arlanda flygplats.
En intressant notering som jag gjorde när jag granskade AFS kvitton var det faktum att Kasselstrand fortfarande har valt att behålla sitt medlemskap i SAS lojalitetsprogram Eurobonus. Detta trots att han påstod sig ha avslutat sitt medlemskap efter flygpbolagets antisvenska reklamkampanj.
Märkliga sammanträffanden
Enligt Andreas Feymark fanns det ett tydligt samband mellan Kasselstrands privata angelägenheter och partiaktiviteter. Ofta hölls torgmöten märkligt nog i anslutning till där partiledaren själv var på semester:
“Det verkar finnas ett samband mellan att partiaktiviteter planeras in i samband med att Kasselstrand besöker släkt och vänner och att AFS sedan får stå för resekostnaden. Om detta är en medveten strategi för att få gratis resor till Sverige får Gustav själv svara på.”
Ett exempel på detta är AFS:s nationaldagsfirandet 2023 som anordnades i Lessebo, drygt en timme från Kasselstrands landställe på Öland. Dessutom har partiet anordnat flera torgmöten, ofta med mikroskopisk uppslutning, på Öland av alla ställen.
Riksdagsvalet 2022 - AFS backar
Valrörelsen 2022
Riksdagsvalet 2022 var med många mått ställda en mycket nedbantad valrörelse. Borta var den höga energin, memerna, och entusiasmen. Budgeten var kraftigt strypt, de uttalade ambitionerna diffusa. Av de 20 första namnen på valsedeln från 2018 hade hela 14 lämnat eller valt att inte ställa upp. En total slakt, många av dem hade dessutom varit Gustavs närmaste lojalister.
Detta val blev även det ett katastrofval då man inte ens lyckades nå upp till förra valets bistra siffror, endast 0,26% skrapade man ihop. Partiet drabbades senare av ett massavhopp där flera av de kvarvarande toppnamnen hoppade av gemensamt efter en konflikt i partistyrelsen, vilket jag kommer gå igenom i en senare del.
▹ Lyssna på Christoffer Dulnys utfrågning av Per Sefastsson här
Av kärnan finns idag endast andremannen Per Sefastsson som är kvar som avlönad partisekreterare och alltiallo. Kraven på en eftervalsanalys gick till slut inte att ignorera och en sådan arbetades också fram med ovannämnde Per som huvudförfattare. Det är den jag ska dissekera i denna del.
▹ Ladda ned samtliga dokument här
“…så har partiet under åren uppnått relativt goda resultat”
I förordet till eftervalsanlysen konstaterar man att AFS, i jämförelse med andra radikala initiativ till partier, har lyckats väl. Detta avslöjar relativismen redan från start. Visst kan man jämföra sig med alla andra misslyckade partisatsningar men ambitionerna med partiet var betydligt mer högtflygande än lokala initiativ eller enstaka tokar. Ny Demokrati, Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt initiativ är alla rörelser som snabbt ombildats till parti som haft stora framgångar. Till och med lyckades Nyans och Medborgerlig Samling bättre 2022 då de fick fick kommunala mandat, till skillnad från AFS.
”I varje val har vi överträffat våra tidigare valresultat”
Istället för att ta tjuren vid hornen menar man att man i varje val, fram till 2022, överträffat tidigare valresultat. Här blandar man friskt, procent och antal röster.
Faktum är följande: I riksdagsvalet 2018 fick man 20 290 röster och 0,31%. I EU-valet 2019 fick man 19 178 röster och 0,46%. I kyrkovalet 2021 fick man 11 112 röster och 1,26% där man även kom in i kyrkomötet med 3 mandat, något som framhölls som en enorm framgång internt. Och slutligen riksdagsvalet 2022 där man backade till 0,26% och 16 646 röster.
Som de allra flesta förstår är det enda jämförbara valresultatet det till riksdagen 2018 och 2022. Kyrkomötet ses av de flesta som så pass irrelevant att flera partier inte ställer upp med eget namn. Valdeltagandet låg på knappt över 18%. Det finns alltså ingen bäring på påståendet om att man “överträffat vårt tidigare resultat” då resultaten inte är jämförbara. Att jämföra Europaval med riksdagsval är heller inget som man traditionellt brukar göra eftersom valutgången normalt brukar skilja sig väsentligt för många partier. Däremot kan vissa partier förväntas göra bättre i det ena eller andra valet beroende på omständigheter.
I denna aspekt var AFS resultat i europavalet 2019 en ännu större katastrof än det föregående riksdagsvalet. Detta då EU-valen oftast är ett bättre tillfälle för nya partier att ta plats då folk är mer beredda att “slänga bort en röst” på ett osäkert alternativ. Ändå kommer man inte över 0,5%.
Låna ut röster till SD?
Från partiets officiella kommunikationskanaler spreds konspirationsteorin om att Sverigedemokraterna hade lånat röster från AFS då de tidigare gjort en rejäl återhämtning under valsommaren 2022 och gick från förhoppningen om att tangera valresultatet 2018 till att slå ännu ett rekord.
Exakt varför SD gjorde en sån upphämtning kan diskuteras men det saknas helt och hållet belägg för att det skulle skett på bekostnad av AFS valresultat. Inget stöder det påståendet. Tvärtom har man i efterhand kunnat slå fast att väljarströmmarna kom från Moderaterna, kanske på grund av brottsvågen som sköljde över landet då.
“Det ter sig inte osannolikt att anta att en viss del av SD:s upphämtning under valrörelsens sista veckor kom på bekostnad av gruppen övriga partier” - från eftevalsanalysen
Popuppartiet
En faktor som underanalyseras men som är av yttersta vikt är att AFS lanserades som en kampanjidé och inte som ett faktiskt parti. Idén var att lanseringen skulle hållas hemlig så länge som möjligt och sen när partiet lanserades skulle det ta hela Sverige med storm. Idén om det så kallade popuppartiet. Detta beslut skulle visa sig vara ödesdigert.
När AFS lanserades 2018 fanns det ingen färdig organisation på plats. Man “wingade” det och hoppades på att Gustavs tidigare meriter som utsparkad förbundsordförande skulle vara relevant tre år senare.
Istället för att använda sitt politiska momentum 2015, de tusentals medlemmar man fortfarande hade och direkt bygga upp en fungerande organisation inför kommande val, reste Kasselstrand utomlands för att studera och arbetet låg på is tills åtminstone in på hösten 2017.
Värdefulla år gick förlorade, minnet om vem Gustav var bleknande och folk var upptagna med att bry sig om faktiskt existerande partier. Vad som gjorde AFS än mindre relevanta inför 2018 är att andra partier hade hunnit tuffa till sin migrationspolitik efter “flyktingkrisen” 2015 och att man hade skärpt retoriken från alla håll och kanter. AFS idé om massiv återvandring var förvisso något som trycktes på mer än andra partier men de visade inte direkt vägen, trenden fanns där. Övriga valfrågor saknade man.
SD behövde inte triangulera särskilt hårt för att fånga upp de potentiella väljare som kunde tänka sig AFS. Vi vet inte hur stor den potentialen ens var till att börja med men inget tyder på att det rörde sig om några betydande väljarströmmar.
Organisatoriskt har AFS alltså aldrig riktigt lyckats. Kasselstrand var länge motståndare till lokala kandidaturer men tillät till slut lokal verksamhet och försök till att bygga upp något som liknar ett riktigt parti, men när processen väl var igång hade man redan upplevt två förnedrande valnederlag och antalet aktivister var för få samtidigt som entusiasmen saknades.
För många torgmöten
I eftervalsanalysen medger man att det varit för stort fokus på torgmöten i valrörelsen 2022.
Som författaren Per Sefastsson konstaterar var det egentligen bara valupptakten som rönte någon större medial uppmärksamhet då det sammanföll med årets prideparad. Det kan läggas till att just Per var mycket kritisk till att man skulle hålla valupptakten detta datum just på grund av potentiell negativ uppmärksamhet. Vilket visar något om den politiska förmågan om att fånga politiskt momentum.
Det är därför intressant att konstatera att trots denna insikt är det fortsatta landsomfattande torgmötesturnéer som står på schemat. Inför europaparlamentsvalet 2024 har man inte färre än 11 stopp från Malmö till Luleå vilket i och för sig är nedbantat jämfört med tidigare men troligen också helt utan någon analys om var man faktiskt kan plocka upp väljare.
Det verkar som att det viktiga är att lajva att man är ett rikstäckande parti än att fokusera på en taktik om att röna mycket uppmärksamhet. Jämför med Nyans som plockade lika många röster som AFS 2022 men där fokus låg på ett par begränsade områden.
Det avslöjar också något om hur konventionell politiker Kasselstrand är. Man får snarare intrycket av att det viktiga inte är att fokusera på sånt som skulle ge faktisk effekt (ta debatter, nätverka, bygga stark organisation, behålla kompetenta förmågor, proffsig marknadsföring, skriva insändare och debattartiklar, synas lokalt) utan att istället lajva framgångsrik politiker utan någon egentlig bas.
Lokalpolitiskt irrelevanta
Trots att AFS kandiderade i var sjätte kommun var man inte i närheten av att komma in i en enda. Ofta var det fråga om rena enmanskampanjer, om det ens kan kallas det att sätta sitt namn på en lista. Stödet från partiet nationellt var icke-existerande, de som trots allt försökte bedriva valrörelse var tvungna att ta pengar ur egen ficka. Som framgår av analysen var stödet till lokala kandidaturer närmast obefintligt.
Det är vidare anmärkningsvärt att man drog denna slutsats 2023:
“Det är en lärdom att en framgångsrik kommunal kandidatur kräver en större lokal förankring, med såväl drivna och kända kandidater som en tillräcklig kommunal politik.”
Gustav, boendes i Finland sedan många år, saknar själv lokal förankring och verkar ha sett det som under sin värdighet att bli en lokal kraft som sen jobbar sig uppåt i stil med Markus Allards Örebroparti. Detta lär inte ha inspirerat övriga. Lägg därtill osynlighet i debatten, minimal närvaro i Sverige, och intrycket som ges är att detta återigen varit en potemkinkuliss: det skulle se bra ut men bakom valsedlarna fanns inget av substans.
Ett alternativt scenario hade varit att man direkt efter valförlusten 2018 satsat stenhårt på att omvandla alla organiska aktivistgrupper till starka fästen och satsat tid och resurser på att göra om dessa till faktiska lokalpartier som senare skulle uppvisa resultat i form av lokala mandat. Istället valde Gustav att direkt efter valförlusten åka utomlands och sen försvinna i många månader vilket många dåvarande aktiva rapporterade om.
Eftervalanalysens rekommendationer
I slutdelen av eftervalsanlysen ställs en rad rekommendationer upp. Bland annat tas det upp att arbetsfördelningen kan förbättras. En fråga, som grundade sig i att Gustav och Per vägrade att genomföra förändringar i organisationen, och som bland annat bidrog till ett större avhopp från partistyrelsen månaderna efter valkatastrofen 2022.
Därför är det intressant att detta är den första föreslagna åtgärden som senare aldrig kom att hörsammas. Det tyder på att även om det fanns en självinsikt så verkar det som att Gustav aldrig varit beredd att dela med sig av makten, tvärtom tyder allt på att han inte varit beredd att backa det minsta på sin detaljstyrning. Detta kontrollbeteende skapade under flera år stor osämja i styrelsen vilket slutligen ledde till att styrelsen på en dag halverades.
I efterorden kan man läsa:
“Vi har varit långt ifrån riksdagen i två val, men lyckades göra ett exceptionellt starkt kyrkoval 2021 som resulterade i flera mandat.”
Frågan som infinner sig är: Vad har AFS lyckats åstadkomma med dessa 3 mandat? Det är så mandaten ska bedömas, om det gjort partiet mer relevant eller ej.
Slutligen skriver man detta:
“Under vårt andra riksdagsval var retoriken från Sverigedemokraterna som förbytt: från att ha fördömt partiet och dess väljare 2018, vädjade man år 2022 till partiets sympatisörer om att rösta på Sverigedemokraterna för att möjliggöra en borgerlig regering. I den meningen är Alternativ För Sveriges genomslag i svensk politik stort, som en faktor som ett av landets största partier tvingas förhålla sig till. Även viktiga alternativmedier valde inför valet 2022 att vädja till våra sympatisörer om att rösta på Sverigedemokraterna.”
Detta kan ses som en spelad optimism men det har flera gånger uttryckts av såväl partiet som Gustav själv. Man menar att två opinionsartiklar i Samnytt om med uppmaning att rösta på SD (där AFS inte ens omnämns) skulle ha spelat någon som helst roll för hur folk röstade. Till detta ska tilläggas att Samnytt på nyhetsplats kontinuerligt rapporterade om AFS här, här och här.
Det är självbedrägeri av “the highest order”. Det är korrekt att SD såg AFS som en mindre konkurrent 2018 och att man därför gick till attack vid ett par tillfällen. När kollapsen var ett faktum valde man av korrekta skäl att helt ignorera AFS och deras förehavanden då de saknade relevans för svensk politik. Att få det till att AFS “genomslag i svensk politik är stort” visar precis varför de numera är ett 0,26% parti. För att belysa med ett citat: “Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”
För vem skrevs eftervalsanalysen?
En sak som slår dem som följer AFS är att detta försök till eftervalsanalys inte verkar rönt något större intresse bland AFS egna företrädare, Kasselstrand i synnerhet. Det blir tydligt när man går igenom slutsatserna i rapporten.
Det tuffar på precis som tidigare, med mindre energi och större idéfattigdom. Kanske är det för att Kasselstrand aldrig medger någon typ av offentlig eller ens intern kritik. Att hans projekt som skulle komma in i riksdagen med buller och bång nu för en tynande tillvaro långt borta från allt politiskt inflytande är inget han bemött med annat än svepande formuleringar om att det nog ska gå bättre nästa gång.
Det saknas helt något offentligt ansvarstagande för alla valmissar, inte en youtubeblogg inte ett skrivet ord, inte ens en tweet. Därför är det inte konstigt att se hur inga lärdomar dragits av den självkritik som ändå idkas i analysen.
Alternativ för sparkade?
När Alternativ För Sverige grundades var medlemskadern relativt ung och hade bara några år tidigare varit engagerad inom Sverigedemokraternas gamla ungdomsförbund. Men med tiden, och särskilt efter valförlusten 2022, valde många att gå vidare. Andelen aktiva från 2018 kan räknas på en hand.
Återväxten har varit närmast obefintlig och idag är AFS mer ett alternativ för sparkade sverigedemokrater och en avstjälpningsplats för personer som inga andra partier vill ha än kompetenta personer som lockats in av sakpolitiken. Foliehattar, självutnämnda incels, EXPO-informatörer, och narkotikamissbrukare har lyfts fram. Orsaken till detta är att Kasselstrand hellre väljer att omge sig med lättstyrda lojalister än med initiativrika och kompetenta personer med integritet - ett syndrom som inte är allt för ovanligt inom politiska organisationer och något som skulle utmynna i en konflikt som slutligen fick halva partistyrelsen att hoppa av.
EXPO-informatören Pavel Gamov blir medlemsansvarig
Den före detta Sverigedemokratiska riksdagsledamoten Pavel Gamov, numera känd som “Alexander Gamov”, är den nationella oppositionens kanske mest kontroversiella person. Pavel gjorde sig känd efter att ha deltagit på en bjudresa till Ryssland där han flängde runt på lyxhotell med prostituerades sällskap - finansierat av den ryska staten. Journalisten Chang Frick följde Gamov under resan till Moskva och kunde i detalj återge hur riksdagsledamoten klängde på den ryska säkerhetstjänsten i hopp om att övertala dem om att köpa nya kalsonger till honom.
Efter att artikelserien om “Den ryska diplomaten” hade publicerats i Nyheter Idag blev Gamov utesluten ur SD. De allra flesta antog att han skulle lägga politiken på hyllan. Men så blev det inte!
▹ Läs Chang Fricks reportage här
Trots att Pavel Gamov var känd för sitt konstanta intrigmakeri, att han buggade privata samtal inom SD som han senare läckte till pressen, såg partiledare Gustav Kasselstrand inga problem i att tillsätta honom som kretsledare för Alternativ för Sveriges Upplandsdistrikt. Detta resulterade i att flera aktiva lämnade partiet i protest, bland andra personer från den konservativa Föreningen Heimdal samt tidigare avhoppade sverigedemokrater som själva hade upplevt Gamov “hands-on”.
Den tidigare partistyrelseledamoten Jeff Ahl berättar för mig att han, tillsammans med flera andra i partistyrelsen, riktade skarp kritik mot Gamovs medverkan i AFS och att Gustav Kasselstrand trots starka reaktioner och varningar ändå valde att ta Pavel Gamovs parti.
“Jag med flera i partistyrelsen påtalade för både Gustav och Per, som arbetade nära dagligen med Gustav, att Pavel Gamov absolut inte borde ha tillgång till medlemsregistret i AFS Uppland. Gustav har själv påstått att allt var frid och fröjd innan jag med flera lämnade partistyrelsen och senare även lämnade partiet förra året. Det är alltså allt annat än sant. Pavel Gamov-historien var en av flera konfliktlinjer som uppstod efterhand och som inte hanterades på ett korrekt sätt enligt mig. Det fanns däremot ingen majoritet i partistyrelsen för att ändra uppsättningen av kretsansvariga och vi var mitt i en valrörelse med arbete upp över öronen utöver våra vanliga arbets- och privatliv, så frågan lades på is av oss som ville bli av med honom till efter valet och sedan byggdes övriga konflikter på den redan befintliga. Den dåvarande partisekreteraren gjorde vad hon kunde för att mildra konsekvenserna för medlemmarna i Uppland som drabbats direkt av problemen och trots motståndet från Gustav.” - Jeff Ahl
Av någon anledning favoriserades Gamov av Kasselstrand och han var en av ytterst få aktivister som fick ekonomisk kompensation för sitt engagemang. I september 2022 betalade AFS tusentals kronor i milersättning till Gamov och partiet ombesörjde även en skadeersättning på 5 094 kr som hade uppstått efter att Gamov, klantigt nog, hade backat in en brevlåda med sin fars bil.
▹ Läs min kompletta genomgång av Pavel Gamov här
Tidigare i år kunde jag även avslöja Pavel Gamovs mångåriga samarbete med den vänsterextrema uthängningssajten Expo, detta gjordes i samband med att jag offentliggjorde min granskningsserie av Bilan Osman. Jag passade då även på att titta närmare på Gamovs historia och intervjuade personer som har stått honom nära.
Jeff Ahl är idag besviken över utvecklingen inom AFS och hade gärna sett att partiet behöll sin potens som ett seriöst alternativ till Sverigedemokraterna. Men å andra sidan är han glad över att inte behöva handskas med haverister och putinister som Pavel Gamov. Han var inte direkt förvånad när Expo bekräftade deras långvariga samarbete med Gamov:
“Jag ansåg inte att en person med hans historia skulle få tillgång till vare sig medlemsregistret eller andra register. Personer som ska få tillgång till känslig information måste bedömas enligt ytterst strikta mallar och det gjordes inte i detta fall enligt mig och flera andra i partistyrelsen. Beslutet om att utse honom till kretsansvarig fattades för övrigt utan att någon i partistyrelsen informerades, det var något som framkom i efterhand.”
▹ Läs mer om Gamovs koppling till Expo här
Psykiskt sjuk benzo-missbrukare lyfts fram
I samband med EU-valet 2019 fick Alternativ För Sverige ett tillskott i form av en sverigedemokratisk ersättare från en kommun i Kronoberg. I lokalmedia kommunicerade mannen att han hade lämnat SD efter partiets beslut om att inte aktivt driva på för SWEXIT. I själva verket var mannen på väg att bli utesluten på grund av att han, vid upprepade tillfällen, hade varit drogpåverkad under skolbesök och interna möten bekräftar en källa inom partiet. Mer specifikt rörde det sig om bensodiazepiner och marijuana som hade brukats i anslutning till partiaktiviteterna.
Mannen blev under sin barndom psykiskt misshandlad av sina föräldrar vilket ledde till att han växte upp med sin mormor, som han bor med än idag. Kort efter att mannen hade anslutit sig till AFS fick han påhälsning av tre socialsekreterare som försökte förebygga en vräkning på uppdrag av det kommunala fastighetsbolaget. Istället för att ta till sig erbjudandet om en avbetalningsplan eller ansöka om försörjningsstöd från Socialtjänsten blev mannen upprörd. “Det var mycket saliv som bubblade kring munnen på honom” står det i förundersökningen.
Situationen eskalerade när mannen gick till attack mot de kvinnliga socialsekreterarna så till den grad att en av dem ramlade ned. När polisen väl kom till platsen hade mannen redan hunnit spela in en avskedsfilm och försökte vid två tillfällen ta livet av sig genom att hoppa från andra våningsplanet. Väl i handbojor blev mannen förd till psykakuten.
▹ Ladda ned domen här
I början av 2021 dömdes mannen för våld mot tjänsteman. Han försökte därefter överklaga tingsrättens dom till hovrätten som senare skulle fastställa domen. Under hela överklagandeperioden beskrev mannen rättsprocessen som ett “rättsövergrepp” och i personutredningen talade han om att han skulle bli statsminister.
Trots mannens psykiska sjukdom och uppenbara självskadebeteende samt övrigt pinsamma agerande i sociala medier lyfte partiledare Gustav Kasselstrand fram honom inför valet 2022. Tillsammans med Pavel Gamov grundade mannen nämligen ett lokalparti och tilläts marknadsföra partiet under AFS torgmöte i staden. Föga förvånande blev det heller ingen vidare framgång för mannens egna parti.
Idag har mannen en av de tyngsta positionerna som man kan ha inom ett parti: ansvaret för den utåtriktade kommunikationen. Man kan säga att han är AFS motsvarighet till SD:s kommunikationschef, Joakim Wallerstein.
Under EU-valet började han publicera dagliga videoklipp som blev allt mer bisarra för varje dag som gick. Han befordrades slutligen till Kasselstrands politiska sekreterare och följde med under stora delar av partiets torgmöten - där han även fick tala om sin roll inom partiet: “Mitt namn är xxxxxx xxxxx och till vardags arbetar jag med marknadsföring för AFS”.
På grund av mannens problematiska bakgrund har Kasselstrand undvikit att öppet skylta med deras relation. Ett exempel på radarparets kampanjidéer var när de lade ut en video på när den psykiskt sjuka mannen blev utkastad från Socialdemokraternas presskonferens. Mannen beskrevs då i partiets officiella kanaler som en “journalist”, men namngavs aldrig.
När Samnytt beskrev händelsen som en PR-kupp från AFS blev Kasselstrand upprörd och skrev “Hälsa SD så gott!” i ett mejlsvar till tidningen.
▹ Läs Samnytts artikel här
Att Gustav Kasselstrand utnyttjar lättstyrda och psykiskt sjuka individer som arbetskraft inom partiet säger en hel del om AFS nuvarande tillstånd. Kasselstrand har konsekvent eftersatt den kompetens som fanns vid partiets grundande och samtidigt negligerat drivna individer med egen vilja. Som substitut är han nu beroende av en benzotorsk.
Haveristen i Blekinge
Högt uppe på AFS lista till Europaparlamentet fanns en 62-årig man från Ronneby som har gjort sig känd, inom vissa kretsar, för sina intetsägande videokonfrontationer av politiska motståndare - inte minst sverigedemokratiska politiker.
Inför valet publicerade mannen ett bisarrt klipp där han blev totalägd av Sverigdemokraternas gruppledare i Karlskrona, Christoffer Larsson. Gruppledaren klargjorde att han inte ville ha något med AFS att göra och bad den filmande mannen att driva sin egen politik istället för att trakassera förtroendevalda.
Partiledare Gustav Kasselstrand har uppmuntrat mannens agerande i interna möten och förespråkat fler videokonfrontationer och inte minst mot företrädare från SD. Nyligen befodrades även mannen till att bli ansvarig för partiets verksamhet i hela Blekinge län.
På Kasselstrands födelsedags kallade mannen honom för sin “andlige ledare” i ett inlägg på Facebook. Ett epitet som han har återupprepat i flera videoklipp som han har publicerat på sitt privata konto.
Självutnämnd incel på EU-listan
Strax utanför Jönköping bor en märklig man som är verksam i AFS lokala distrikt. Mannen stod som kandidat till Europaparlamentet och har även varit verksam i en rad lokala partier.
Mannen brukar ofta tala om att han har varit med och tagit fram AFS familjepolitiska program samtidigt som han öppet deklarerat att han lever i ofrivilligt celibat (incel). Han har själv i alternativmedia förklarat att hans ofrivilliga celibat beror på att han inte är önskvärd av någon kvinna.
När AFS utökade sitt partiprogram inför valet 2022 kom mannen in med en rad absurda förslag som aldrig togs med. Bland annat ville han inte att kvinnor ska tillåtas studera och att män ska genomgå obligatorisk träning av deras käkmuskler för att uppnå en så kallad “Chad-haka”. Förslagen är som hämtade ur ett incel-forum och föga förvånande, har mannen själv ingen direkt skarp haklinje.
Förda bakom ljuset
En del vettiga finns kvar i partiet men de är försvinnande få. En fristående kandidat till Europaparlamentet (ej medlem), en driven aktivist i Karlskrona och naturligtvis alla de som inte har vetskap om det som sker bakom kulisserna - kan såklart inte belastas för alla de snedsteg som partiet har gjort.
Förhoppningsvis kan alla drivna medlemmar och sympatisörer gå vidare till andra, mer produktiva, alternativ för Sverige. Kanske kan denna granskning upplysa dem om att de har blivit förda bakom ljuset.
En partistyrelse i konflikt
Avhopp efter avhopp sedan 2018
Efter misslyckandet 2018 började allt fler kritiska röster höjas bland de som valde att stanna kvar i partiet. När framgångarna uteblev och driva personer inte fick handlingsutrymme, lämnade många sina uppdrag och gick vidare i livet. Många av partiets grundare har idag framgångsrika karriärer och bildat familj.
En av de första som tackade för sig var mannen som låg bakom partiets strategi i sociala medier. Ett marknadsföringsgeni som jobbade dag och natt med partiets kanaler där han bland annat fick Facebooksidan att växa med tiotusentals följare. Han lämnade partiet när Kasselstrand meddelade honom, på direktlina från Finland, att ambitionsnivån skulle sänkas drastiskt.
Tittar man på de som talade under exempelvis valfinalen i Kungsträdgården är i stort sett ingen av dessa längre kvar i partiet. Samma sak gäller för den dåvarande partistyrelsen och riksdagslistan.
Försök till förändring
I slutet av 2022, efter ännu ett valfiasko, tog tog Andreas Feymark och Mattias Dahlgren från partistyrelsen initiativ till ett möte med partiledare Gustav Kasselstrand och partisekreterare Per Sefastsson. Syftet med mötet var att förbättra partiets kommunikation under mellanvalsperioden och diskutera idéer inför det kommande valet till Europaparlamentet.
Trots att Sefastsson var avlönad för partiarbete på fredagar vägrade han att medverka på mötet. Istället drog han ut på tiden, kanske i hopp om att mötet aldrig skulle äga rum. Efter en lång tids tjatande från initiativtagarna blev det slutligen ett möte där Kasselstrand kom sent och frånvarande under stora delar av mötet.
Konstruktiv kritik
Presentationen handlade inledningsvis om kritik mot hur valkampanjen bedrevs 2022, vilket främst handlade om partiets sociala medier, marknadsföring och generellt låga ambitionsnivå.
Sedan gick presentationen snabbt över till förslag på idéer för att få partiet att växa. Bland annat ett förslag om att partiet hellre skulle lägga ut få kvalitativa inlägg på sociala medier, och lägga pengar på att sponsra dessa, i stället för att massproducera inlägg som inte får spridning mer än till den egna sfären. Ett förslag som framför allt kom på grund av att partiet endast lagt cirka 5 000 kronor på marknadsföring i sociala medier under valet 2022.
Det som dock framställdes som den viktigaste punkten under presentationen var mellanvals- och Europaparlamentetsvalskampanjen. Idéer som lyftes där var bland annat att utseendet på framtida valaffischer, banderoller, klistermärken och valfolder skulle påminna om varandra i utseende och budskap som skulle vara enkelt och tydligt - där även partiloggan skulle synas tydligt. Förslaget var att budskapet ”UT UR EU” skulle hamras in och att AFS skulle använda sig av en gula färg för att sticka ut.
Utöver det föreslogs förbättringar på hemsidan, förslag om att annonsera på välbesökta Sverigevänliga sajter och att fokus skulle läggas på att stärka Kasselstrands politiska såväl som personliga varumärke.
Det sistnämnda var något som trycktes extra på, det kan vara värt att notera med tanke på att Kasselstrand försökt hävda att de fem partistyrelseledamöterna som sedan avgick försökt ”kuppa bort” honom från partiledarposten. Mer om just detta kommer senare.
Ta del av hela presentationen nedan:
Försiktigt positiva
Reaktionerna från Kasselstrand och Sefastssons håll om presentationen var delade, där Sefastsson var klart mest negativ. Sefastsson tyckte inte att ”UT UR EU” var en bra slogan och han ställde sig dessutom skeptisk till om AFS överhuvudtaget skulle driva frågan om EU-utträde i det kommande Europaparlamentsvalet. Istället för att driva Swexit-frågan föreslog Sefastsson att partiet bara skulle tala om återvandring på europeisk nivå.
Partiledare Kasselstrand var, till skillnad från Sefastsson, generellt sett positiv till många av förslagen under det första mötet. Men så fort som mötet hade avslutats började duon konspirera mot de båda partistyrelseledamöterna i syfte att stoppa förslagen från att träda i kraft.
Drar ut på tiden
I interna chattgrupper försökte Gustav Kasseltrand skjuta på frågan om att dra igång en EU-kampanj så länge det gick. Efter en längre tids tjatande frågade en av initiativtagarna om de fick ”tillåtelse” att beställa 60 000 exemplar av ett egendesignat flygblad som framför allt skulle delas ut i Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. Värt att notera är att dessa tre kommuner var några av de mest aktiva i hela partiet. Bara i Mölndal och Kungsbacka delades det ut över 200 000 olika former av partimaterial under valrörelsen 2022.
Den första reaktionen från Gustav Kasselstrand var att han tyckte att 60 000 flygblad var för mycket, men han valde inte att specificera varför. Han påtalade dock att han inte mindes hur flygbladet såg ut trots att detta hade presenterats två gånger för honom inom loppet av tre veckor. När flygbladet återigen skickades till Kasselstrand valde han att skriva att "copyn suger från början till slut" på grund av enstaka formuleringar som han tyckte var för upprepande.
Andreas Feymark var tydlig med att han ville se att de enades, men det här var något som inte fick något gehör hos varken Kasselstrand eller Sefastsson. Flygbladet som starkt kritiserades av Kasselstrand hade budskapet "UT UR EU" på framsidan följt av "AFS är partiet för dig som vill lämna EU". Baksidan med texten, som Kasselstrand tyckte var urusel, går att se nedan.
Pengarna skulle gå till annat
Diskussionen om flygbladen fortsatte med att Sefastsson gav sig in i diskussionen och även han skrev att 60 000 "är alldeles för mycket". Efter diskussioner om små detaljer i flygbladet, där främst Sefastsson hade synpunkter, skrev Kasselstrand några dagar senare ett meddelande där partiledaren återigen förkunnade att antalet föreslagna flygblad var "för många", dock hade han kommit ihåg fel och påstod att 80 000 flygblad var föreslagna trots att det var 60 000.
Kasselstrand uttryckte i meddelandet att han tyckte att 20 000 kronor, som han påstod att kostnaden skulle landa på, var för mycket pengar att lägga på flygbladet. Andreas Feymark förklarade dock att det var 60 000 flygblad som föreslagits och att dessa skulle landa på en kostnad, inklusive frakt, på närmare 11 000 kronor. Efter detta svarsmeddelande skrev Kasselstrand "Jag kommer under inga omständigheter trycka det där som riksblad”, men "godkände" att det delades lokalt. Kasselstrand deklarerade också att han "inte är redo att finansiera" fler framtida flygblad från de två partistyrelseledamöterna eftersom partikassan ska "täcka mängder andra kostnader".
Noterbart är att Kasselstrand använde sig av jag-form när han skrev om att dels godkänna flygblad och i fråga om partiets pengar. Detta uttalande är inte en enskild händelse utan ännu ett exempel på hans syn på partistyrelsen.
Ville samtala i smågrupper
En viktig del av Kasselstrands ledarskap är att söka kontakt med personer med avvikande åsikter och boka in enskilda möten med dessa. Väl på mötet fick kritikerna en minoritetsställning där de tvingades hålla ställning mot både Kasselstrand och Sefastsson.
Genom denna ledarskapsmodell lyftes aldrig avvikande synpunkter på mötena med partistyrelsen eftersom opponenterna redan på förhand hade inbillat sig om att det fanns en majoritet emot deras förslag. Det är dessutom allmänt känt att det inte behövdes något styrelsebeslut om Kasselstrand är med på förslaget.
När initiativtagarna till den nya arbetsordningen och flygbladskampanjen istället lyfte deras förslag på partistyrelsemötet bröts denna ordning. Kasselstrand blev upprörd och menade att frågorna redan hade avhandlats privat och avslöjade därigenom sin syn på styrelsen.
Kringgår partistyrelsen
Den 17 februari 2023 skickade Gustav Kasselstrand ut ett mejl till övriga partistyrelsen samt alla kretsledare med rubriken “Allmän flygblad”. Trots att flera i partistyrelsen uttryckt önskemål om att vara med och ta fram det nya flygbladet med EU-fokus hade Kasselstrand och Sefastsson i hemlighet tagit fram ett eget flygblad helt utan fokus på AFS politik, istället var budskapet bland annat “SD svek sina vallöften”.
Den som hade synpunkter på flygbladet uppmanades att mejla “...till Per och Gustav senast torsdag nästa vecka”. Att Kasselstrand och Sefastsson gått bakom ryggen på övriga partistyrelsen uppskattades inte av en majoritet av partistyrelsen som riktade skarp kritik mot de båda. Detta framfördes i form av ett mejl med ett bifogat dokument som innehöll tre yrkanden rörande flygblad och strategi inför kommande valrörelse.
Läs Kasselstrand och Sefastsson presentation nedan:
▹ Ladda ned samtliga dokument här
Uppdelad arbetsbörda
Ett återkommande problem under hela partiets existens har varit Sefastsson och Kasselstrands negativa inställning till i stort sett alla förslag som presenterats. Precis som diskussionen om flygbladen och valanalysens formulering om att fördela arbetsbördan underströk - det vill säga att Kasselstrand inte kan låta bli att detaljstyra.
För att förbättra arbetsordningen presenterade Andreas Feymark en idé om att dela upp partistyrelsens administrativa och kommunikativa arbete i två olika arbetsgrupper. Tanken med detta var att framförallt avskilja Sefastsson från att lägga sig i partiets olika utspel som han i stort sett alltid var emot.
Exempelvis motsatte han sig att partiet skulle hålla sin valupptakt i närheten av Pride på grund av att det skulle kunna framställa partiet som negativt inställt till homosexuella. Sefastsson var också emot ett utspel om hårdare tag mot klimatextremistiska motorvägsblockader som han menade skulle skrämma bort vissa “väljargrupper”.
Som väntat totalvägrade Kasselstrand och Sefastsson uppdelningen av det verkställande arbetet. De ville inte att andra skulle ta plats och på sikt utmana deras makt och betydelse inom partiet.
Extrainsatt möte
Radarparet Kasselstrand och Sefastsson tvingades backa och kalla till styrelsemöte, ett mejl med rubriken “Kallelse till extrainsatt PS-möte söndag 26 februari 16:00” skickades ut.
Den 26:e februari 2023 hölls mötet. Det blev ett väldigt rörigt möte där det saknades dagordning och partiledaren hotade med att avgå om han inte fick behålla sin lön och vägrade att diskutera något annat än flygblad, trots att flera styrelsemedlemmar upprepade gånger efterfrågade en dagordning.
Majoritet lämnar
Det extrainsatta styrelsemötet blev droppen som fick bägaren att rinna över och ledde till att fem partistyrelseledamöter valde att lämna partistyrelsen. Som anledning till avhoppen nämndes bland annat att partiledaren inte varit öppen med att han bosatt sig i Finland, lönerna som dränerade ekonomin och oförmågan att organisera partiet på ett bra sätt.
▹ Ladda ned samtliga dokument här
Försök till medling
Efter avhoppen efterfrågade lokalgrupperna i AFS en medling. Ledamöterna från partistyrelsen som lämnat, Kasselstrand och Sefastsson intervjuades av de båda kretsledarna Ola Ulvås och Ulf Larsson som sammanfattade lägesbilden i en utredning.
Rapporten slog fast att det fanns stora interna splittringar inom partiet på grund av att Kasselstrand inte hade hörsammat de andra ledamöterna i partistyrelsen. I en punktlista omnämndes bland annat tillförordnade av säkerhetsrisken Pavel Gamov som kretsledare i Uppland, Sefastsson och Kasselstrands löner samt en hel del andra problem relaterat till det praktiska arbetet i partiet.
Som lösning föreslog rapportförfattarna att man skulle ta hjälp av relationscoachen Lennart Matikainen som tidigare har arbetat med att stärka konfliktfyllda organisationer. Ladda ned hela utredningen nedan:
Någon medling värd namnet genomfördes inte och någon förändring fanns inte i sikte. Detta gjorde att de avhoppade styrelseledamöterna till sist valde att lämna partiet helt och förklarade orsaken till detta i ett öppet brev till kretsarna.
Ladda ned brevet nedan:
▹ Ladda ned samtliga dokument här
Bortförklaringar, i vanlig ordning
Precis som med valresultaten reagerade Kasselstrand med sina sedvanliga bortförklaringar och sifferbingo när det stod klart att halva partistyrelsen hade hoppat av. Enligt honom hade det inte funnitsnågra några tecken på oenighet beträffande lönerna och ledarskapet generellt.
I en intervju med Aftonbladet gick han till och med så långt att han beskrev de som hade lämnat som om de hade “förlorat en strid”. Detta trots att de inte hade tillåtits diskutera deras förslag under det stormiga partistyrelsemötet.
Grundarna ger sin bild
Lyssna gärna på avsnittet där Jeff Ahl, Yvonne Lindholm och Andreas Feymark ger sin bild av det stormiga partistyrelsemötet och den dramatiska resan från att vara ett lovande popupparti till att förvandlas till en enmansshow.
Besattheten av utländska partier
Citatet “Att en ungersk partiledare talade skapade inga som helst rubriker” från valanalysen måste sägas vara ett avslöjande passus. Kasselstrand har ända sedan sina ungdomsförbundsdagar haft ett mycket stort intresse och fokus på utlandsrelationer - eller kanske framförallt utlandsresor? Europa verkar alltid ha lockat mer än Sverige, ett bevis för det är väl att han inte ens bor i Sverige. Men det visar också på en mycket skev uppfattning om vad som är relevant för svenska väljare.
Korrekt är, som också konstaterats, att utrikespolitiken har fått större betydelse i och med Rysslands invasion av Ukraina och att detta har i sin tur gjort frågorna om Sveriges relationer till omvärlden till en valfråga. Men för Kasselstrand har relationen till andra partier framförallt handlat om personliga intressen snarare än strategiska beslut för partiets bästa.
AFS realpolitiska och opinionsbildande betydelse är i stort sett obefintlig. Trots detta söker Kasselstrand ständig kontakt med andra, mer framgångsrika, partier ute på kontinenten som han tidigare hade samarbetat med genom SDU. Av dessa har han fått kalla handen.
Nobben från Reconquête
När den franske opinionsbildaren Éric Zemmour grundade partiet Reconquête (R!) såg Gustav Kasselstrand en öppning till att synas med dem efter att han hade blivit ratad av Rassemblement National. Notera då att Kasselstrand hade kontakt med många av R!:s grundare när de var aktiva i RN under SDU-tiden.
Då ingen i ledarskiktet från Reconquête ville samarbeta med Alternativ för Sverige kontaktade han istället en lokal kandidat från den lilla orten Moselle. AFS betalade 5 547 kr för kvinnans resa tur- och returbiljett från Paris, i hopp om att hon skulle tala på ett torgmöte. Det hela slutade med att den lokala kandidaten slutade svara och dök aldrig upp vid den utsatta tiden.
Några månader senare besökte Reconquêtes ledarskikt Stockholm. Marion Maréchal och Nicolas Bay var inbjudna av Sverigedemokraterna för att besöka riksdagen samt det svenska civilsamhället. Några månader senare blev de fullvärdiga medlemmar i ECR-gruppen (Gruppen för Europeiska konservativa och reformister) i Europaparlamentet där även SD ingår.
Lever kvar i det förgångna
För partier som belgiska Vlaams Belang (VB), italienska Lega (LS), tyska Alternativ für Deutschland (AfD), finska Perussuomalaiset (Perus), estländska Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (EKRE) och franska Rassemblement National (RN) och Reconquête (R!) är Gustav Kasselstrand en föredetting. Han är en person som företrädarna för dessa partier träffade vid något enstaka tillfälle för över tio år sedan.
Kasselstrand, å andra sidan, är nostalgisk och drömmer sig tillbaka till tiden när han var politiskt relevant och därigenom representerade Sverige i egenskap som ledare för Sverigedemokraternas ungdomsförbund. En känsla som de allra flesta av dessa partier inte delar då merparten inte över huvud taget minns vem han var.
Jag har själv talat med flera företrädare från dessa partier och de har aldrig någonsin nämnt Gustav Kasselstrand eller AFS. De har alltid, utan några undantag, omnämnt SD som deras motsvarighet i Sverige. Flera av dem ser även Kasselstrand som en desperat figur som försöker utnyttja deras varumärke för att framhäva sig själv. Vi talar trots allt om ett parti som fick över 20% i senaste riksdagsvalet och ett som fick 0,26%. SD är 7800% större än AFS.
Selfie med Marine Le Pen
När Marine Le Pen från franska Rassemblement National (RN) besökte estländska Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (EKRE) tillsammans med deras gemensamma partigrupp i Europaparlamentet skulle en oväntad gäst ta flyget från Helsingfors.
Gustav Kasselstrand dök plötsligt upp under fotosessionen för att ta en selfie med Le Pen till AFS sociala medier. Trots att AFS och RN aldrig någonsin haft någon dialog eller samarbete sinsemellan. Han var inbjuden av Europaparlamentarikern Jaak Madison som någon slags plus ett.
Fotot på Kasselstrand och Le Pen har sedan dess återanvänts i AFS sociala medier under flera års tid och användes senast för att gratulera RN för valvinsten. I inlägget skrev man: “På bilden: Gustav Kasselstrand och Marine Le Pen på ett möte i Tallinn”. Självklart utelämnade man att Kasselstrand inte deltog under mötet.
I nyhetsbevakningen om mötet nämndes naturligtvis Le Pen och RN samt EKRE, Danskt Folkeparti, Sannfinländarna, Vlaams Belang, FPÖ, PVV och Lega. Ingenstans omnämndes varken Gustav Kasselstand eller Alternativ För Sverige, förutom på AFS egna hemsida.
Tilltaget påminner om Memmo-kampanjen inför det senaste EU-valet som gick ut på att utnyttja kändisars varumärke i hopp om att få synas i deras glans.
Få formella samarbeten
I nuläget har AFS formella samarbeten med ungerska Mi Hazank (MH) i Ungern och Forum voor Democratie (FVD) i Nederländerna samt ett par andra partier i östeuropa som MH har satt dem i kontakt med. Gemensamt för dessa partier är att de, till skillnad från AFS, är representerade i deras respektive parlament. De är dock fortfarande små i relation till mer etablerade ungerska Fidesz (FZ) och nederländska Partij voor de Vrijheid (PVV) med Geert Wilders i spetsen.
Kontakten med Mi Hazank etablerades av den numera avhoppade partistyrelseledamoten Andreas Feymark. I en intervju med Sveriges Radio berättar Kasselstrand att partiet är deras närmaste allierade och att de hade en samsyn i flera sakpolitiska frågor. Till skillnad från AFS är dock MH representerade på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.
“Alternativ för Sverige har en bra relation till ett par partier, bland annat Mi Hazánk. Det största problemet är väl egentligen att AFS, i och med att valframgångarna uteblivit, inte har något att bidra med. Det är även så att internationella kontakter är rätt så irrelevanta för väljarna. Det ger helt enkelt inga röster.” - Andreas Feymark
Vad Kasselstrand med sina drygt 0,3% i två riksdagsval och europaval sagt för att sälja in sin enmansshow till parti är oklart, mycket möjligt lyfts representation i kyrkomötet som hans stora framgång eller så skyller han ifrån sig på att partiet skulle vara “nystartat”.
Stekiga utekvällar
Vid upprepade tillfällen har Gustav Kasselstrand framfört till de lokala distrikten att det inte finns några ekonomiska medel för att köpa in flygblad och affischer. Som tidigare omnämnt avsatte AFS heller inga pengar för annonser om partiets politik i sociala medier under valet 2022.
Trots detta valde Kasselstrand att ändå slå på stort när Mi Hazank och en medlem (inte politiker) från AfD besökte ett torgmöte i Stockholm. Partiet bekostade då flyg, hotellnätter för gästerna och deras fruar, taxiresor på bara några hundra meter och middagar på finkrogarna Grodan och Riche på Stureplan i Stockholm. Kostnaden för kalaset uppskattades till tiotusentals kronor.
I kvalet och EP-förlustvalet 2024
På många sätt kan man säga att AFS fjärde försök att komma in i ett parlament av betydelse slutade precis som de tre föregående gångerna: med ett svidande nederlag där man i jämförelse med EU-valet 2019 backade. Vilket innebär att man har backat i varje jämförande val man ställt upp i. Det är viktigt att hålla saker och ting isär. Ett riksdagsval är inte ett EU-val som inte är ett kyrkoval som inte är ett kommunval och så fortsätter det. Lätt hänt är det att dessa saker blandas ihop, ibland av slarviga journalister, ibland av partister som vill hitta sin spinn på det, eller om man heter Gustav Kasselstrand för att man lever i en förnekelsens svunna dal där varje val enligt hans magiska miniräknare varit en succé. Här är några av höjdpunkterna och bottennappen från AFS senaste valnederlag, eller som man kallar det själv: “Näst högsta valresultatet i partiets historia”.
Kasselstrand toppar laget
En första indikation på att något inte stod riktigt rätt till i valplaneringsarbetet var när man presenterade sin lista inför EU-valet där man gjorde en stor poäng av att man skrapat ihop 67 namn. Vilket onekligen är fler än vad vissa andra etablerade partier ställt upp med, men eftersom man i bästa fall skulle kunna hoppats på 1 plats var det något märkligt att man tog den risken. Poängen som verkade göras från Gustav var att AFS var ett mer seriöst parti eftersom de skrapat ihop fler namn. I själva valrörelsen var närmast samtliga namn helt osynliga, vilket iofs gäller för andra partier också men man undrar vad strategin egentligen var. Att tilläggas var många av kandidaterna av tveksam vandel, så att säga. Dock finns inget större intresse kring AFS varför namnen inte granskats.
Memmoterrorn släpps lös
Om en statsvetare fick döpa detta val till AFS ära skulle han nog kalla det för “Memmovalet” eftersom det bestående intrycket är partiets försök att klösa sig in i debatten genom att förmå diverse c-kändisar att spela in videohälsningar mot bättre vetande.
Taktiken har varit följande: Kasselstrand har beställt ett privat meddelande där referenser till AFS förehavanden lagts in, kändisen har spelat in ett meddelande som sedan lagts upp på partiets kanaler i form av en officiell uppmaning att engagera sig i partiets aktiviteter. Bland memmooffren finns bland annat Glenn Hysén, Gunilla Persson, Victoria Silverstedt och Jarmo Mäkinen.
När det sen framkommer att kändisen blivit lurad har AFS kunnat få lite gratisreklam i media samtidigt som de låtsas som att kändisen hela tiden varit medveten om vem/vilka Kasselstrand och AFS är. Och på så vis hållit liv i kontroversen i ytterligare några timmar. Victoria Silverstedt, som kanske inte är den skarpaste kniven i lådan, trodde att AFS var ett musikband och förstod inte den politiska vinkeln.
Kampanjen bryter dessutom mot Memos användarvilkor som tydligt slår fast att videoklippen enbart får användas för privat bruk. Med anledning av detta planerar Hollywood-profilen Gunilla Persson att vidta rättsliga åtgärder mot Kasselstrand med anledning av den vilseledande reklamfilmen.
Även om själva konceptet vid det här laget är rätt gjort (d.v.s. fulbeställa hälsningar med dunkla budskap från kändisar) och tilltaget är lagom desperat får man trots allt konstatera att om partiet hade ägnat sig åt mer av denna sortens gerillamarknadsföring (och varit konsekventa med det) hade partiet varit något mer känt än det popupparti som ledare Kasselstrand har reducerat det till.
Gustav åker på turné
I övrigt saknades det bevakning av Gustavs turné och den mer traditionella delen av valrörelsen. Intresset på torgmötena var svalt trots bokningar på dagar i anslutning till andra större händelser, exempelvis nationaldagen och första maj.
Intrycket som den normalpolitiskt intresserade fick kan troligen beskrivas med: “jaha nu åker den där före detta ungdomsförbundsordföranden runt med en högtalare runt magen och ska leka lite politik under valrörelsen”. Dock en överdrift, troligen känner de flesta inte till vem Gustav eller AFS är. Inga debatter blev det, inga framträdanden i andra medier eller sammanhang som rönt uppmärksamhet. Intresset från så kallade alternativmedia var icke-befintligt. Ett skämskuddeögonblick som förevigades på film var när Gustav skickat ut ett pressmeddelande om var han skulle förtidsrösta, i hopp om att media skulle stå där och vänta.
Tyvärr var det endast en supporter (den tidigare omnämnda benzo-torsken) med mobilkamera som befann sig vid utsatt tid och plats. In strosar Gustav som om han vore en partiledare för ett riksdagsparti och försöker charma rösttanterna som mest ser ut att tycka synd om honom.
Det stora tilltaget var att elda upp en EU-flagga vid varje stopp vilket fick ett par gilla första gången det lades upp för att därefter åldras rätt snabbt.
Näst mest lyckade valet någonsin, lita på GK
När så valnederlaget till slut kom stod det klart att man lyckats med konststycket att backa från minimala 0,46% år 2019 till 0,41% 2024. I ett val där SD för första gången backar och dessutom med närmare 2%. Det fanns alltså inte den sedvanliga ursäkten om att SD snott/lånat/mutat/tvingat väljare från AFS. Den beska bägaren var endast Gustavs att tömma.
I ett utfall som antingen är fullständigt genialiskt eller komplett vansinne utropades total AFS-seger med ett pressmeddelande som hade rubriken “Alternativ för Sverige gör sitt näst starkaste val någonsin – överträffar båda riksdagsvalen”.
I en sifferexcercis från helvetet blandas faktiska tal med procentsatser som blandas med procentenheter som jämförs med icke-jämförbara val för att få det till att man minsann ökat och dessutom gjort sitt näst mest lyckade val någonsin. Naturligtvis glömde man i detta fall helt bort kyrkovalet som man tidigare lyft fram som sitt mest lyckade val.
Säsongsarbetaren från Esbo
Det finns en rad olika omständigheter att kritisera i ännu ett valmagplask för det som kommit att bli Gustavs enmansprojekt. I grunden handlar det om att partiet bedrivs säsongsvis, det finns något av en bärplockaraura över det. När det är säsong så plockas korgen upp, då är det total mobilisering som råder i två månader. Sen när skogen är svulten på bär blir det snällt till att ta sitt pick och pack och bege sig hemåt för att drömma om nästa succéår. Detta är Alternativ För Sverige. Minus succén då. I korgen ekar det tomt.
Konflikten med alternativmedia
Ett återkommande tema som avslöjar Gustav Kasselstrands verklighetsfrånvända självbild är inbillningen om att AFS skulle vara ett intressant parti, med en välkänd partiledare och värdiga att erbjudas en plats i det offentliga samtalet. Intervjuer och debatter som ska serveras på ett silverfat.
Men detta är inget som “fås”, det handlar om att göra utspel, delta i samtalet och vara på plats (i Sverige). Rent krasst var 2015 det senaste året då Kasselstrands namn rönte uppmärksamhet, och negativ sådan, då han hann med att bli utsparkad och fick se sitt förbund kapas från moderpartiet. Ett sånt nederlag måste man slå sig ur med många års hårt arbete. Ett arbete som Gustav och hans partivänner misslyckats med.
Irrelevanta i samhällsdebatten
Vem som helst kan kackla i sociala medier, hålla torgmöten med få besökare (ett signum för AFS numera), och kanske någon enstaka medverkan i en podd (några år sedan sist även det). Gustavs relationer till alternativa medier är även den inte den godaste, i valanalysen talar man om alternativa medier i följande ordalag:
“I alternativmedier på internet har partiet störst chans att publiceras. De artiklarna når dock ut till personer som ofta redan känner till oss, vilket i och för sig är nog så viktigt. För att nå ut till de som inte känner till oss, behövs dock större synlighet i traditionella medier – både på debattsidor och i nyhetsrapporteringen.”
Med tanke på att man inte alls lyckats med att nå ut i traditionella medier borde man jobbat hårt mot alternativa medier, men så är ej fallet.
Samhällsnytt
Samhällsnytt är en av Sveriges största mediakanaler med sina tiotusentals följare i sociala medier och miljoner sidvisningar varje månad. I och med att tidningen ofta får fler besökare än bland annat Sydsvenskan så borde det vara en god idé att försöka odla en bättre relation med dem.
Tidningen har erbjudit AFS möjligheten att skriva repliker och debattartiklar, men detta är något som ofta har försummats, framförallt av Kasselstrand. De få gånger som partiet faktiskt har skrivit insändare har Jeff Ahl eller Andreas Feymark skrivit texterna och lagt till Kasselstrands namn som byline.
Istället för att att vara tacksam för Samhällsnytts rapportering om partiet, trots det ständigt sjunkande väljarstödet, har Kasselstrand allt oftare valt att gå till attack mot tidningen. Exempelvis skyllde han tidningens ledarsidas uppmaning till att rösta på Sverigedemokraterna som en attack mot AFS.
Han ignorerade helt att Samnytt är den alternativmedia som har uppmärksammat AFS allra mest, trots partiets återkommande förluster. De skrev om partiets skolbesöksturné, kyrkovalet och rapporterat kontinuerligt om andra nyheter kring partiet. Men Kasselstand vill att de ska skriva mer om AFS.
Frågan är vad de egentligen skulle skriva om? Att AFS har lurat en massa kändisar till att göra videohälsningar? Att Kasselstrand har besökt ett mikroparti i Nederländerna? Att Gustav renommésnylta på en konferens med Marine le Pen? Att Gustav förtidsröstade med en benzotorsk i Växjö? Inget av detta är intressant för läsarna.
Alternativmedia blir syndabock
Efter EU-valet 2024 inledde Gustav Kasselstrand en kampanj mot nästan samtliga alternativmedier. I flertalet inlägg på X gick han till attack mot Samhällsnytt och Fria Tider som skrev om partiets minskade väljarstöd efter EU-valet. Även SwebbTV och Insikt24 pekades ut som medskyldiga till partiets misslyckande.
Han var även upprörd över att ovan nämnda alternativmedier inte hade rapporterat om reklamfilmen med Gunilla Persson när flera andra systemmedier hade gjort det.
Fria Tider
Den frihetligt sinnade nättidningen Fria Tider skrev en hel del om AFS när partiet grundades men har minskat rapporteringen successivt i takt med att väljarstödet har minskat. Inför riksdagsvalet 2018 rapporterade tidningen veckovis om partiet, men under nästkommande val blev det bara några enstaka nyheter samt en intervju med Kasselstrand i Borlänge. I en kommentar säger Fria Tider, rent krasst, att AFS inte är intressanta att följa:
“Vi skrev en hel del om AFS efter att de fått runt 2 procent stöd i en Yougov-mätning vid lanseringen 2018, men i valet samma år fick de sen nästan inga röster alls, och därefter har jag inte följt vad som hänt med dem faktiskt.”
Riks
Den konservativa TV-kanalen Riks lanserades av Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning i början av 2020 men har sedan dess blivit fristående. Idag driver Jacob Hagnell kanalen på egen hand och det finns längre ingen intressekonflikt mellan nyhetsförmedlingen och ägandeskapet.
Trots detta har Riks endast nämnt AFS vid ett tillfälle i ett nyhetsinslag om mitt projekt Förtalsombudsmannen där vi hjälpte en tidigare AFS-kandidat med en stämning om förtal. Alltså var det inte AFS som stod i fokus utan det hade lika gärna kunnat vara något annat parti.
När jag söker Hagnell för en kommentar berättar han följande:
Vår redaktionella bedömning är att det inte varit något större samhällsavtryck från AFS de senaste åren. Gör man saker som påverkar samhällsdebatten så kommer vi givetvis att rapportera om det.
Frihetsnytt
Den relativt nystartade dagstidningen Frihetsnytt är i stort sett den enda oppositionella mediekanalen som fortfarande rapporterar om Alternativ För Sverige och Gustav Kasselstrands förehavanden. De bjuder ofta in företrädare från partiet till deras program och skriver om dem på samma sätt som övriga alternativmedier gjorde 2018. Deras nyhetsförmedling samt opinionsbildande videoklipp är tydligt AFS-vänlig och ofta präglade av en negativ inställning till Sverigedemokraterna.
Jag sökte Frihetsnytts chefredaktör Viktor Eriksson för en kommentar om varför de väljer att lyfta fram ett parti som saknar väljarstöd och som har minskat i varje val som de har ställt upp i.
Eriksson menar att de lyfter fram alla alternativ som utmanar etablissemanget oavsett storlek. Han berömmer AFS PR-strategi samtidigt som han benämner partiet som Sveriges största nationalistiska parti. I svaret framgår det även att Frihetsnytt anser att alternativmedias roll är att lyfta fram, bland annat politiska partier, som inte får komma till tals i etablissemangets kanaler. Se hela svaret nedan:
“Frihetsnytt väljer att lyfta fram alla alternativ som utmanar etablissemanget och inte får representation hos etablissemangsmedia. Oavsett AFS storlek så presenterar de en radikalt annorlunda politik än vad etablissemanget gör, vilket gör att de stundvis är relevanta. De är dessutom det största nationalistiska partiet, som bland annat öppet talar om återvandring.
Vidare har AFS varit duktiga på PR-kampanjer, vilket har haft ett nyhetsvärde. Till exempel när de fick flera kändisar att göra filmer för dem vilket gav upphov till enorm spridning. Även om AFS skulle ha fått 2 röster i senaste EU-valet, men väljer att ockupera riksdagen så finns det ett nyhetsvärde. De blev dessutom näst största parti utanför riksdagen i EU-valet och kom inte så långt efter Folklistan, som fick väldigt mycket uppmärksamhet.
Alla partier, AFS, Knapptryckarna, MoD med flera som uppvisar ett intresse av att vara för frihet och mot globalismen kommer att få utrymme hos Frihetsnytt när de gör relevanta saker. I synnerhet när vanlig media vägrar att lyfta fram dem.” - Viktor Eriksson
Inga allierade
Frågan är vad media skulle rapportera om när det gäller AFS? Att Kasselstrand bjuder in sig själv till ett parti i Nederländerna har inget större nyhetsvärde för en svensk publik.
AFS har inte under sin 6-åriga existens lyckas finna ett enda meningsfullt samarbete med någon annan organisation, inflytelserik tyckonom eller politisk rörelse. Faktum är att Gustav inte medverkat i en enda debatt med någon annan politiker, om man inte räknar in “debatten” med hbtq-profilen Alexander Bard där Gustav satt och höll med Bard om hans nyliberala analys om Sverige som en fri och öppen marknad.
Gustav har som partiordförande misslyckats med att vara närvarande i den svenska debatten och det politiska samtalet. Det beror till stor del på att han sedan många år varit bosatt i Finland med enstaka sejourer till Sverige när det vankats val. Han har därför inte arbetat upp ett nätverk, inte varit närvarande när händelser av större vikt skett, inte deltagit i några debatter av betydelse.
Utan risk för att upprepa alla tidigare invändningar mot partiets strategi så får man konstatera att projektet verkar fylla mer av en pedagogisk funktion än någon strikt politisk. Det finns ett par isolationistiska budskap som trots internationella vindar skulle ha en viss lockelse, en tilltagande svekdebatt för ett parti (SD) som måste kompromissa med sina frågor i tidösamarbetet öppnar för en uppstickare till höger, överlag finns en demokratisering av medier där man med bra metoder och budskap kan runda de mediala grindvakterna och nå ut ändå. Något som jag själv har lyckats med.
Att AFS inte lyckas beror till syvende och sist på att Kasselstrand inte är ett attraktivt val för väljarna. Hade det blivit valframgångar hade naturligtvis det motsatta framhävts av Kasselstrand själv.
Lärdomar från AFS
Personlig reflektion
Jag gick själv med i Alternativ För Sverige som 17-åring under hösten 2019. Redan under det första valet 2018 hade jag fått upp ögonen för partiet, där jag även tog ledigt från gymnasiet för att gå på deras torgmöte på Avenyn i Göteborg.
Mellan 2020 och 2021 drog jag och Mattias Dahlgren igång partiets ungdomsverksamhet där vi reste runt i landet på skolbesöksturnéer. Eftersom vi aldrig blev insläppta av de vänstervridna rektorerna ställde vi oss istället utanför skolbyggnaden - där vi ofta möttes av uppjagade batkihäxor. Elevernas positiva reaktioner och lärarnas myndighetsaktivism blev ett stående inslag som vi använde för att skapa viralt content till sociala medier. Vid denna tid hade AFS övriga verksamhet i stort sett upphört.
Skolbesöken blev en hitt och många upplevde att partiet var på gång igen. Även om vi visste att luften hade gått ur för många försökte vi göra det bästa av situationen. Vi anordnade en konferens i Göteborg, drog ihop möten i Stockholm samt bistod i kyrkovalskampanjen. Vi fick aldrig något betalt och vi var glada att partiet kunde finansiera våra boende- och resekostnader. Partiet sociala medier uppdaterades i stort sett enbart av mig som kom på alla idéer och skapade själva materialet.
Nedan kan du se några av våra första skolbesök som idag är borttaget från AFS kanaler.
Men inför valet 2022 mötte jag Gustav Kasselstrands mer cyniska sidor. Från att ha varit positiv till i stort sett allt som jag föreslog fick jag kalla handen efter att jag hade slagit larm om säkerhetsrisken Pavel Gamov. Kort därefter sänktes min plats på riksdagslistan och förklaringen till detta var att jag hade visat “illojalitet”. Alla förstod naturligtvis att AFS inte skulle komma in i riksdagen men ändå tyckte Kasselstrand att det var viktigt att markera. Tillslut blev jag hotad med konsekvenser om jag fortsatte på samma bana.
Samtidigt som allt detta skedde började min journalistik ta allt mer fart. Efter ett vänsterextremt terrordåd mot mitt hem i Göteborg tog jag beslutet om att flytta till Stockholm och fortsatte min verksamhet här. Nu stod jag på två ben.
Valrörelsen 2022 kändes oerhört trist. Jag hängde med under stora delar av torgmötesturnén eftersom ingen annan ville, eller hade förmågan, att skapa innehåll till partiets sociala medier. När jag slutligen började umgås med allt fler från SD insåg jag att det som jag såg som lockande i AFS politik inte var något unikt för dem utan frågor som SD redan förespråkade. Eller att man åtminstone kunde driva dem internt inom partiet. Det sista jag gjorde för AFS var partiets valfilm.
Jag lämnade AFS under valnatten och bestämde mig för att helhjärtat fokusera på min journalistik. Istället använde jag mina förmågor för att göra uppmärksammade reportage och granskningar som når hundratusentals tittare varje månad. Jag blir igenkänd på stan i stort sett varje dag av personer som uppskattar mitt arbete och de flesta som följer mig idag vet inte ens vad AFS är.
Tills dagens dato har Kasselstrand inte hört av sig till mig, eller någon annan som har lämnat partiet, trots att det kanske vore värt ett försök. För min del ångrar jag inte för en sekund att jag lämnade Alternativ För Sverige.
Att avmystifiera AFS fall
Det råder ingen tvekan om att Gustav Kasselstrand är en skicklig retoriker med förmågan att samla folk kring sig. Han har visat sig vara driven med delvis hög arbetsmoral och har det där lilla extra som skiljer en vanlig kommunpolitiker från en person med högre ambitioner. Det råder heller ingen tvekan om att han haft alla möjligheter att bli en betydande figur i svensk politik. Vilket gör hans fall än större.
En viktig del av denna granskning är att avmystifiera vad som orsakat hans uppgång och, än viktigare, hans fall. Kasselstrand fick det mesta serverat från start, han ramlade in i rikspolitiken och det är inte märkligt att både ett och två fel begås när man är ung och relativt oprövad. Men vad som för många från början såg ut som hybris och ren ungdomlighet kan idag konstateras vara ett mönster.
Liksom han i ungdomsförbundet tidigt skapade en personkult i syfte att höja sig själv samt skapa antagonism med dåvarande ledning har detta fortsatt till denna dag. Kasselstrand kräver obrottslig lojalitet från sina “subjekt” och varje avsteg straffas hårt. På detta sätt har han alienerat närmast snart sagt varje person han associerat sig med. Kasselstrand har, om korten ska läggas på bordet, aldrig kommit vidare från ungdomspolitiken. Han har styrt AFS precis som han en gång i tiden styrde SDU.
Någon politisk mognad går det inte att skönja, alla attributen har stannat kvar. Inte minst ledarstilen, eller bristen på det. Att ersätta ledarskap med personkult är inte ett fungerande recept i svensk politik. Folk förväntar sig, av ett parti som säger sig vara demokratiskt, att detta också ska gälla den interna politiken. Kasselstrands brist på ledarskap är en av hans tydligaste brister och det gör honom till en olämplig partiledare.
Frågor som bör ställas
Att det idag, kanske mer än någonsin, råder stor personfokus på politiska företrädare är en sak. Men att ha sig själv som utgångspunkt för sin egen relevans är dömt att misslyckas, särskilt när den egna relevansen minskar för varje år.
Frågor han bör ställa sig är: hur skicklig politiker är man om man:
Blir av med sin guldkantade anställning inom Sverigedemokraterna?
Blir utmanad tre gånger om ledarskapet i ungdomsförbundet, mer eller mindre direkt initierat av partiledningen?
Utmanar partiledningen om partiet?
Blir utesluten som följd?
Tar med sig ett helt ungdomsförbund ut ur partiet?
Tolkar varje motgång som en anledning till att köra på istället för att bromsa?
Anser att alla andra inte fattar så fort de inte håller med?
Leder ett nationalistiskt parti men inte bor kvar i landet?
Sanningen är att Kasselstrand har vunnit alla segrar men krigat ihjäl sig. För vad? Han hade kunnat vara en kraft i Sverigedemokraterna, men i slutändan kan ingen annan klandras för den sits han befinner sig i. AFS existerar idag som ett enmansprojekt och numer som en ekonomisk livlina för dess “partiledare”.
Christian Peterson
Tack Christian för en bra och välbehövlig granskning! Många allvarliga saker har ju redan framkommit i bl a Lögnarnas tempel med Chris Dulny, men ditt gräv ger en ännu tydligare och än värre helhetsbild av ledarskapet. Angående den märklige EU-kandidaten från Jönköping (David Lorentzon) som "brukar ofta tala om att han har varit med och tagit fram AFS familjepolitiska program" kan jag intyga att han ljuger, eftersom det var jag och Jeff Ahl som tog fram det. Det var ett mycket seriöst och bra samarbete och när vi var klara efter ett års kvälls- och helgjobb, bad Gustav oss att titta på förslag från denne DL - som innehöll så galna idéer att vi nobbade honom helt! Exempelvis tyckte DL att AFS skulle "tillåta en marknad med surrogatmödraskap [vilket] kommer att göra barnafödandet till det mest lönsamma yrket som en bra ung svensk kvinna kan sysselsätta sig med" eftersom "det finns en enorm efterfrågan på svenska bebisar att adoptera". Han vittnade verkligen om noll koll på barns behov, vilket var en ledstjärna i Jeffs och mitt program. Jag bävar för hur det kan komma att ändras/förstöras, eftersom DL nyligen berättade i SwebbTV att han "arbetar med Gustav på att ta fram ett demografiprogram", baserat på hans statistikanalyser och observationer som hotellchef. Tyvärr upplevde jag inte heller att Gustav var engagerad i vårt familjepolitiska program. Trots att det var klart i god tid innan valrörelsen 2022, dröjde det till knappt två månader före valet innan vi kunde presentera det med en debattartikel i Samnytt (https://samnytt.se/afs-sverige-behover-ungersk-familjepolitik) som jag skrev ihop för att skynda på Gustav när han inte svarat på Jeffs återkommande påminnelser. Först då, när han kunde få sin byline och publicitet serverad antog han programmet och publicerade det på hemsidan direkt med egna ändringar som han inte ens stämt av med oss, ej heller tror jag att resten av styrelsen tillfrågades. Därefter har jag inte uppfattat att vare sig Gustav eller någon annan i ledningen driver de centrala frågorna i vårt familjepolitiska program aktivt och lyfter fram dem i debatter och utspel. Sorgligt eftersom det är oerhört viktigt i kampen emot folkutbytet, samt för att programmet "vida överträffar övriga partiers" utifrån min erfarenhet av att ha opinionsbildat i dessa frågor i tolv år i främst MSM. (http://www.hallbarfamiljepolitik.nu/2022/antligen-en-hallbar-familjepolitik-afs-enda-hoppet-for-svenska-barn/)
Rättelse. Under rubriken "Inga allierade" skriver du att Alternativ för Sverige har funnits i fyra år. Det är fel. De har funnits i sex år. I övrigt vill jag säga att det är ett intressant reportage du har gjort om Alternativ för Sverige.