Thomas Tegenfeldt gjorde karriär på att bedöma andras lämplighet, patientsäkerhet och etiska brister. Han var medicinalråd, avdelningschef för Socialstyrelsens behörighets- och patientsäkerhetsenhet, tillförordnad generaldirektör på Smittskyddsinstitutet och hög chef på Sveriges kommuner och regioner (SKR). Thomas Tegenfeldt greps på ett ökänt hotell i centrala Stockholm efter att ha köpt sex. Omkring tolv timmar därefter satt han på Operaterassen och föreläste för vård-Sveriges toppskikt om ledarskap, förtroende och bemötandet av utsatta kvinnor inom vården. Det här är en berättelse om hyckleriet på flera nivåer - och om det vänskapsnätverk av statligt “klägg” som skyddade honom efteråt.

En karriär byggd på att bedöma andra

Thomas Tegenfeldt var inte någon anonym läkare vars privatliv av en tillfällighet hamnade i tidningen. Han tillhörde under många år vård-Sveriges mäktigaste och mest offentliga tjänstemän. Hans meritförteckning är som en katalog över de positioner från vilken svensk sjukvård styrdes, granskades och tillrättavisades.

Efter åtta år som klinikchef Skellefteå lasarett blev Tegenfeldt 2001 chef för Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Umeå. Därefter blev han chef för myndighetens enhet för behörighet och patientsäkerhet, biträdande chef för tillsynsavdelningen och sedan avdelningschef för hela hälso- och sjukvårdsavdelningen. Han hann också vara verksamhetschef inom Västerbottens läns landsting, avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet och tillförordnad generaldirektör där. I augusti 2012 rekryterades han till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som sektionschef för hälso- och sjukvård.

Det var alltså en man med faktisk makt över andra människors yrkesliv. Som medicinalråd och chef för behörighet och patientsäkerhet uttalade han sig om vilka läkare som var farliga, vilka som borde anmälas och vilka som över huvud taget borde släppas in i yrket. Han representerade inte bara sin privata moral. Han talade med Socialstyrelsens auktoritet bakom sig.

Thomas Tegenfeldt har i åratal ingått i en liten mångårig grupp av höga ämbetsmän som konstant hållit ihop och hjälpt varandra till olika tjänster på statliga myndigheter. Så fort en av dem fått en hög tjänst på en myndighet har de andra likt en svärm kackerlackor rekryterats dit, ett informellt kotteri, eller “klägg” som man skulle beskriva den sortens vänskapskorruption idag. Den i gänget som kom att vara mest betydelsefull för Thomas Tegenfeldts karriär var Johan Carlson. Som chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning var Carlson hans överordnade när Tegenfeldt lyftes från den regionala tillsynen i Umeå till en central chefsbefattning 2007 och därefter blev biträdande avdelningschef. När Carlson 2009 lämnade Socialstyrelsen för posten som generaldirektör för Smittskyddsinstitutet dröjde det bara omkring ett år innan Tegenfeldt rekryterades och utsågs till avdelningschef på Carlsons nya myndighet. Det var alltså inte fråga om en enstaka anställning, utan om ett återkommande mönster där Carlson öppnade dörrar för Tegenfeldt och hjälpte honom vidare över myndighetsgränserna. Carlson framstår därmed som Tegenfeldts viktigaste karriärmässiga beskyddare i den statliga förvaltningen

Hotellrummet på Torsgatan

Knappt fyra år senare, den 28 november 2012, var det Thomas Tegenfeldt som blev föremål för polisens prövning. Då var han sektionschef för hälso- och sjukvård på SKL och ett välkänt ansikte utåt för svensk sjukvård.

Förundersökningen lämnar litet utrymme för omskrivningar. Kvinnan var född i februari 1992 och därmed 20 år gammal. Tegenfeldt, som just hade fyllt 55, hade hittat hennes annons på en eskortsida, ringt numret och avtalat ett möte klockan 20.30, adress Omena Hotel på Torsgatan i Stockholm. Priset: 2 000 kronor för 30 minuters oskyddat sex. Tegenfeldt betalade med fyra färska femhundralappar förberett ihopvikta, ett modus operandi han delar med vana sexköpare.

Tegenfeldt var inte ensamstående. Hans sambo var Ingela Gotthardsson, då kultur- och fritidschef i Haninge kommun och senare en profilerad kommunchef i Lycksele. Hon hade självfallet inget ansvar för hans handlande; uppgiften visar endast att sexköpet skedde parallellt med ett etablerat samboförhållande mellan två offentliga chefer som tillsammans hade ett mycket stort nätverk.

Spaningen bedrevs av Citypolisens prostitutionsgrupp och ärendet hanterades av polisens sektion mot människohandel. I patrullen ingick också en socialsekreterare från socialtjänstens prostitutionsenhet.

Utanför rum 512 hörde spanarna först en konversation, därefter rinnande vatten och sedan ingenting alls. När tystnaden tydde på att sexakten hade börjat fattade poliserna klockan 20.35 beslut om omedelbar husrannsakan. Poliserna rusade in och fann Tegenfeldt och den 20-åriga kvinnan helt nakna i sängen, kvinnan är ett år yngre än Tegenfeldts egen dotter. I polisrapporten antecknades uttryckligen att Tegenfeldt hade en ”kraftigt erigerad penis” som inte ens gick ner under första förhöret.

Tegenfeldt greps på plats och erkände omedelbart. Kvinnan visade polisen de fyra femhundralapparna: 1 500 kronor för samlag och ytterligare 500 kronor för oralsex utan kondom. Efter förhören inleddes förundersökningen formellt klockan 21.19 och samma minut beslutades om DNA-topsning där polisen tog ett salivprov för registrering i polisens DNA-register. På mindre än en timme hade en av vård-Sveriges högsta myndighetschefer gått från ett anonymt hotellbesök till att stå naken inför polisen, gripas, erkänna sexköpet och topsas för DNA.

Skyddades av Åsa Ekman på Socialstyrelsen

Också den adress Tegenfeldt lämnade till polisen är anmärkningsvärd. Han uppgav inte den gemensamma bostaden utan c/o Åsa Ekman på Frögatan i Solna. Ekman var en tidigare chefstjänsteman vid Socialstyrelsen, där Tegenfeldt själv hade haft flera ledande befattningar tillsammans med Åsa Ekman.

Förundersökningen innehåller ingen uttrycklig anteckning om varför Tegenfeldt dirigerade myndighetsposten rörande sexköpet via tidigare kollegan på Socialstyrelsen men det säger en hel del om kollegialiteten på bland högre tjänstemän inom staten som är villiga att skydda honom när han gripits för sexköp. Effekten är däremot uppenbar: handlingarna om sexköpet behövde inte skickas till den bostad han delade med Ingela Gotthardsson och dottern Anna Tegenfeldt. Adressvalet framstår därmed som ett led i att hålla gripandet utanför det gemensamma hemmet.

Thomas Tegenfeldt under en nätverksträff.

Den 14 december 2012 godkände han ett strafföreläggande för köp av sexuell tjänst och hoppades att ingen skulle få veta vad som hänt. Påföljden blev 50 dagsböter om 790 kronor, sammanlagt 39 500 kronor, samt 500 kronor till Brottsofferfonden. Ett godkänt strafföreläggande ersätter en domstolsförhandling och har samma verkan som en lagakraftvunnen dom.

Tolv timmar efter sexköpet: föreläste om utsatta kvinnors situation

Morgonen efter sexköpet infann sig Tegenfeldt på Operaterassen i Stockholm. Där deltog han i Dagens Samhälles frukostseminarium om patientsäkerhet tillsammans med bland andra ordförandena för Läkarförbundet och Vårdförbundet. Fotografiet från seminariet, som återges i anslutning till denna artikel, visar honom i panelen omkring tolv timmar efter att polisen hade avbrutit sexköpet och förhört honom på hotellrummet.

Thomas Tegenfeldt vid frukostseminarium om patientbemötande på Operaterassen den 29 november 2012. Omkring tolv timmar tidigare hade han gripits och erkänt köp av sexuell tjänst.

Fotografiet behöver egentligen ingen psykologiserande bildanalys. Det intressanta är den dokumenterade tidsföljden. På kvällen hade en av vård-Sveriges högsta företrädare ertappats med ett sexköp. Nästa morgon stod han inför vårdens höga befattningshavare och föreläste om hur man agerar som föredöme, ledarskap och hur man bemöter de svagaste i samhället.

Det är svårt att konstruera en tydligare bild av den svenska ämbetsmannaklassens moraliska dubbelbokföring: en uppsättning principer för podiet och en annan privat.

Säkert sex – för andra

Kontrasten mot Tegenfeldts offentliga gärning är närmast övertydlig. Bara fyra månader före sexköpet hade han, då som tillförordnad generaldirektör för Smittskyddsinstitutet, gått ut i Sveriges Radio med råd till resenärer. Man skulle tänka på handhygien, vaccinationer, mat och ”naturligtvis” ha säkert sex.

Det var oklanderliga råd. Problemet var bara att mannen som förmedlade dem inte följde dem själv när han köpte sex. Enligt hans egna förhörsuppgifter betalade han tvärtom extra för att inte ha kondom. Samma chef som offentligt företrädde svensk smittskyddskompetens gjorde privat det som hans egen myndighet varnade allmänheten för.

Det är frestande att avfärda detta som vanlig mänsklig inkonsekvens men det handlar om hans egen oförmåga att leva efter de krav han företrädde inte en irrelevant privat detalj.

”Jag har förstört mitt liv”

När Aftonbladet konfronterade Tegenfeldt den 11 december 2012 sade att han skämdes, att han hade ”förstört mitt liv” och att sexköp var både brottsligt och moraliskt förkastligt. Han talade också dramatiskt om risken att förlora både arbetet och familjen

Tegenfeldt erkände omedelbart inför polisen och accepterade strafföreläggandet. Allt i hopp om att skandalen inte skulle nå offentlighetens ljus.

Det gick dock bara i några veckor, sedan fick media och sociala medier nys om det.

Förlorade chefsposten – men fick behålla läkaryrket

När brottet blev känt reagerade SKL. I början av januari 2013 togs Tegenfeldt ur tjänst och sjukskrevs. Till Dagens Medicin sade han att han hade gjort ”ett stort misstag” som han ångrade djupt. Den 30 januari stod det klart att Åsa Himmelsköld permanent skulle ersätta honom. Tegenfeldt fråntogs titeln och posten som sektionschef, även om han under en tid fortfarande var anställd medan parterna förhandlade om avslutande av hans anställning.

Skyddades av tidigare kollegor på Socialstyrelsen

Socialstyrelsen öppnade samtidigt ett ärende om hans läkarlegitimation. Den 8 maj 2013 konstaterade myndigheten att återkallelse kan aktualiseras när en legitimerad yrkesutövare, även utanför arbetet, har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom. Efter att ha läst strafföreläggandet och polisens förundersökning bedömde Socialstyrelsen emellertid att Tegenfeldts brott inte motiverade ett yrkande om återkallelse. Eftersom brottet hade begåtts utanför yrkesutövningen ansågs det inte heller kunna ligga till grund för prövotid.

Det beslutet kan försvaras juridiskt. Tegenfeldt hade erkänt, fått sin påföljd och förlorat sin chefspost. Men just därför blir kontrasten till hans egen tidigare hållning så avslöjande: när han själv stod inför myndigheten fanns plötsligt utrymme för lagtext, proportionalitet, omständigheter och en individuell bedömning.

Foliehatten Ulrika Marusarz - sexköparens förtrogne allierade

En av Tegenfeldts förtrogna på Socialstyrelsens rättsavdelning var juristen Ulrika Marusarz. Vid sidan av myndighetskarriären bedrev hon migrationsaktivism i den vänsterextrema nättidningen Feministiskt Perspektiv och aktivism i vänsterorganisationen Latinamerikagrupperna. Hon har också själv berättat att hon under flera år var familjehem åt “ensamkommande” unga män. Hennes politiska hemvist är alltså knappast höljd i dunkel.

Under tiden på Socialstyrelsen så hade Ulrika Marusarz även åt andra intressen. Bland annat var hon engagerad i SEAH Sweden, Svenska hypnosskolan, som utbildar så kallade ”Tidigare-Liv-Terapeuter”. Där hypnotiserar kursdeltagarna varandra för att återuppleva tidigare inkarnationer, vars minnen enligt skolan ligger nära ytan. Upplägget är praktiskt: deltagarna fungerar samtidigt som terapeuter, klienter och bevis för att metoden fungerar.

Efter tiden på Socialstyrelsen tog yrkeslivet en vändning. Ulrika Marusarz startade DreamYoga Academy, ett storslaget namn för en verksamhet där webbplatsen presenterar en enda ansvarig: Marusarz själv. Där erbjuds kurser i drömtydning och sagotolkning, medan den som inte vill gå en hel kurs kan beställa personlig drömtydning per mejl eller telefon. I “akademins” bloggs tankegods ryms dessutom telepati, medialitet, fjärrskådning och förmågan att förutsäga framtiden, allt förklarat med ett medvetande som påstås existera utanför den mänskliga hjärnan. Verksamheten kan därför, utan något större våld på språket, kanske beskrivas som kvacksalveri. Det är i varje fall ett anmärkningsvärt karriärval för en tidigare jurist vid Socialstyrelsen - en myndighet som annars brukar säga sig hålla vetenskap och beprövad erfarenhet ganska högt.

Skaffade sig skyddad identitet efter sexköpet

Efter sexköpet kom Tegenfeldt dessutom beviljas skyddade identitet. Systemet är till för människor som lever under en konkret hotbild, inte för offentliga makthavare som vill slippa granskning. I Tegenfeldts fall blev den praktiska effekten att det blev betydligt svårare att följa var den tidigare toppchefen tog vägen. För att beviljas skyddad identitet bör den sökande normalt sett inkomma med intyg från myndigheter om behovet på grund av hotbild, något Tegenfeldt uppenbart gjort. Det är okänt från vilken myndighet och vilken tjänsteman som tillstyrkt behovet, det omfattas av sekretess, men det är anmärkningsvärt: den makthavare som hade krävt att andras bakgrund skulle tåla full granskning kunde efter sitt eget brott själv försvinna ur de vanliga offentliga personregistren. Det går inte att frigöra sig från tanken att det är någon vän till Tegenfeldt som hjälpte honom att beviljas skyddad identitet och att han faktiskt inte hade ett legitimt behov.

Skyddades av vännen Anders Sylvan

Någåt år senare fick Tegenfeldt en läkartjänst på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Tegenfeldts vän, landstingsdirektören Anders Sylvan, sade att Tegenfeldt hade varit öppen med brottet, vilket dock ändå hade varit omöjligt att hemlighålla, och att landstinget hade fortsatt förtroende för honom.

Motiveringen formulerades:

”Han har fått sitt straff och sonat brottet.”

Landstinget skulle inte agera domstol och såg inget skäl att straffa honom ytterligare. Tegenfeldt fick alltså fortsätta som läkare. Det är i grunden en rimlig rättsstatlig hållning: en människa är inte för evigt identisk med sitt brott, påföljden ska vara proportionerlig och en arbetsgivare bör bedöma om brottet faktiskt hindrar personen från att utföra arbetet.

Men samma generositet hade Thomas Tegenfeldt själv inte visat när han satt på andra sidan skrivbordet.

Det är denna asymmetri som gör skandalen relevant långt efteråt. Thomas Tegenfeldt var en offentlig makthavare som krävde moralisk absolutism för andra men själv kom att omfattas av rättsstatens nyanser. Han predikade säkert sex men köpte oskyddat sex. Han föreläste om utsatta kvinnors behandling omkring tolv timmar efter att han själv gripits för köp av en utsatt kvinna yngre än hans egen dotter. Han slog fast att vissa människor aldrig kunde sona sina brott – och återvände sedan själv till vården med arbetsgivarens förklaring att just hans brott var sonat. Hyckleriet är monumentalt.

Det är inte en berättelse om att en människa måste vara ofelbar för att få tala om etik. Det blottlade däremot med obarmhärtig tydlighet hur lätt han hade haft att döma andra efter regler som han själv aldrig behövde leva under. Det är också en berättelse om hur vänskapskorruption är avgörande för högre statlig karriär och möjligheter att gå vidare även efter sexualbrott.

Thomas Tegenfeldt är idag pensionär och varvar boendet i norra Sverige med lägenheten på Kungsholmen i Stockholm. Som av en händelse så bor han bokstavligen vägg-i-vägg med sin nära vän, en annan tidigare boss inom vård-Sverige, nämligen den skandalomsusade Karin Röding, känd för sin nyckelroll i bland annat dödsoffren i Macchiarrini-skandalen, som fick henne sparkad från Universitets- och högskolerådet (UHR) och hon tvingades lämna en rad uppdrag, bland annat en styrelsepost Östersjöstiftelsen.

Ladda ner förundersökningen:

Medicinalrådets förlorade heder

Fortsätt läsa med en 7-dagars gratis provperiod