Många har frågat mig hur vänsterextrema ETC fortfarande kan få 13 333 914 kronor i mediestöd.
Tidöregeringen gjorde om systemet 2023 för att främja lokal och regional journalistik.
Flera av mina källor i regeringsunderlaget trodde då att bidragsregnet över vänsterns propagandister äntligen var över.
Så blev det inte.
En gummiparagraf för medier som anses vara ”av särskild vikt för mediemångfalden” öppnade skattkistan.
Och i den nya mediestödsnämnden satt bland annat en tidigare chefredaktör för Sveriges kommunistiska partis tidning.
Bli prenumerant för 60 kronor per månad och få tillgång till hela artikeln.
Vill du bidra ytterligare? Bli då månadsgivare eller swisha valfritt belopp till 123 697 89 69.
Krånglade in i det sista
Nytt mediestöd träder i kraft
Historien börjar 2023.
Det gamla presstödet skulle göras om från grunden.
Regeringen presenterade propositionen Ett hållbart mediestöd för hela landet. Den gamla presstödsmodellen, där man räknade tidningsupplagor och som i olika former hade funnits sedan 1970-talet, skulle ersättas av ett nytt och mer teknikneutralt regelverk.
Den 1 januari 2024 trädde det nya mediestödet i kraft.
Då slogs det fast att mediestödet i första hand skulle främja lokal och regional nyhetsförmedling.
Det gamla presstödet hade under många år varit en ekonomisk livlina för vänstergrupper som skapat sig en tidning för att i första hand försörja sina aktivister. Bland exemplen fanns trotskistsekten Rättvisepartiet Socialisternas tidning Offensiv, vänsterextrema Syndikalisternas Arbetaren och inte minst bidragskoncernen ETC.
Det fanns inget regeringsbeslut där det stod att ”extremvänstern ska bli av med sitt stöd”.
Men enligt personer med insyn som jag talade med då var detta en förväntad konsekvens av omläggningen av mediestödet.
Först kom de hårda kraven
Det nya systemet bygger på en rad tydliga trösklar. Och flera av dem är tämligen enkla att kontrollera.
För lokala och regionala nyhetsmedier ställs konkreta krav på publik, publiceringstakt, redaktionellt innehåll och bemanning.
Mediet ska ha minst 3 000 regelbundna användare – eller 1 500 betalande prenumeranter.
Det ska publicera minst 45 utgåvor eller publiceringar per år.
Minst 45 procent av mediets totala innehåll ska vara redaktionellt.
Av det redaktionella innehållet ska dessutom minst 45 procent vara egenproducerat.
Den som söker allmänt redaktionsstöd måste ha minst två redaktionella årsarbetskrafter.
Därtill krävs minst 750 000 kronor i stödgrundande redaktionella kostnader.
För textbaserade medier finns ytterligare ett krav: en viss redaktionell volym. För digital text handlar det exempelvis om minst 2,25 miljoner tecken per år.
För ljud och rörlig bild mäts omfattningen i stället i tid. Där krävs minst 2 700 minuter redaktionellt innehåll per år.
Om bevakningsområdet har färre än 20 000 invånare kan publikkravet i vissa fall i stället beräknas som en andel av befolkningen.
Antingen når mediet upp till kraven – eller så gör det inte det.
Gummiparagf öppnar skattkistan
Men sedan kom gummiparagrafen som åter öppnade statens skattkista för ETC.
Trots det uttalade fokuset på lokal och regional journalistik kunde även nationella medier, helt utan lokal förankring, fortfarande få statligt stöd.
Det krävdes bara att tidningen bedömdes vara:
För vad betyder egentligen ”särskild vikt”?
Hur mycket mångfald krävs?
Vem avgör hur viktig en tidning måste vara?
Tidigare satt ledamöter nominerade av riksdagspartierna i Presstödsnämnden. Bedömningen handlade i huvudsak om huruvida medierna uppfyllde objektiva kriterier.
Sedan gjordes systemet om.
Regeringen sade att de ”partipolitiska inslagen” skulle bort. I deras ställe kom sju så kallade ”opolitiska experter” i den nyinrättade Mediestödsnämnden.