Det var ett misstag att ge invandrare rösträtt
En viss invandring kan vara ekonomiskt rationell – men medborgarskap är något annat. Det är en permanent överföring av politisk makt.
Invandring skiftar maktbalansen
Den amerikanske politiske rådgivaren Stephen Miller skrev nyligen på X att Västerlandet är den första och enda civilisationen i historien som har importerat en utländsk arbetarklass – och samtidigt beviljat den fulla politiska rättigheter, inklusive rösträtt och tillgång till välfärdssystem.
Det är ingen slump att frågan har blivit central i amerikansk politik, särskilt inom MAGA-rörelsen. I grunden handlar det nämligen inte primärt om arbetskraft eller ekonomi. Det handlar om makt.
Ju enklare ett land gör det för utlänningar att erhålla medborgarskap, desto snabbare omformas det politiska landskapet. Invandring upphör då att vara en isolerad ekonomisk fråga och blir i stället en politisk faktor som driver samhällsförändring över tid.
Ett konkret exempel i Sverige är Rinkeby i Stockholm. I riksdagsvalet 2022 fick Socialdemokraterna 29,9 % och Vänsterpartiet 27,73 %. Tillsammans skapade detta en tydlig vänsterdominans i ett område där en stor majoritet av invånarna har utländsk bakgrund.
När nya etniska och religiösa grupper i ett område har andra erfarenheter, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar än ursprungsbefolkningen påverkas naturligtvis den politiska agendan. Prioriteringar som rör omfördelning av skatteintäkter och offentliga satsningar tenderar att få större genomslag än exempelvis skattesänkningar och näringslivsreformer.
När rösterna dessutom avgörs utifrån religiös övertygelse och etnisk lojalitet förändras spelplanen i grunden – och det demokratiska samtalet trängs undan. Det finns nämligen inget utrymme för demokratisk debatt med individer som har ett sådant förhållningssätt.
Alternativet: arbetskraft utan politisk makt
Titta på Förenade Arabemiraten.
